Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt - Om arrende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
därmed förenat är, att det icke kan lämnas arr enda torn öppet
att även efter avflyttningen från fastigheten under obegränsad
tid utöva sin ifrågavarande rätt. Och att tiden för dennas
tillvaro funnits böra, så långt som skett utsträckas har berott därav,
att det eljest lätt nog kunde inträffa, att arrendatorn, i
beräkning att jordägaren eller en tillträdande arrendator skulle
övertaga vad han ägde bortflytta — varom måhända underhandlingar
påginge — uppsköte att utöva sin ifrågavarande rätt tills det
faktiskt vore för sent att därav göra bruk.
Hava till byggnad eller annan anläggning av ifrågavarande
slag ämnen hämtats från arrendefastigheten, får byggnaden eller
anläggningen ej av arrendatorn borttagas, innan värdet av vad
från fastigheten tagits blivit jordägaren gottgjort; och skall
gottgörelsen i brist av åsämjande mellan kontrahenterna bestämmas
av tre o jäviga skiljemän, bland vilka en utses av vardera parten
och de sålunda utsedda tillkalla den tredje. Tredskas
någondera parten att utse skiljeman, eller kunna de utsedda ej förena
sig om valet av den tredje, äger domaren eller
utmätningsmannen i orten att förordna om valet. Part, som ej åtnöjes med de
flesta skiljemännens mening, äger att draga, tvisten under rättens
prövning, så framt han instämmer sin talan inom nittio dagar
från det skiljemännens beslut tillställdes honom; och skall i
beslutet lämnas tydlig hänvisning om vad den missnöjde har att
iakttaga för tvistens dragande under rättens prövning.
Nu nämnda, skilj em annabestämmelser skola komma, till
användning, jämväl om jordägaren vill lösa vad arrendatorn, på
sätt i nästföregående stycke sägs, med fastigheten förenat, men
överenskommelse ej kan mellan kontrahenterna träffas om vad i
lösen bör utgå.
Då för bibehållande av arrendejordens växtkraft erfordras att
vissa dess beståndsdelar, vilka vid alstringen förbrukas, ersättas,
samt detta i främsta rummet åstadkommes genom tillförande av
naturliga gödningsämnen, är det för jordägaren av synnerlig
vikt, att arrendatorn uppstillar fastighetens foderskörd och låter
den därav fallna gödseln komma fastigheten till godo. Till
skyddande av jordägarens intresse härutinnan har stadgats, att
arrendatorn ej utan hans samtycke får från fastigheten bortföra
gödsel eller, innan arrendet upphör, därifrån föra stråfoder, samt
att arrendatorn, om han vid avflyttningen har stråfoder kvar,
äger skyldighet att överlåta det till jordägaren mot ersättning,
motsvarande hälften av det i orten gångbara priset. Denna
ersättning är å ena, sidan tillräcklig att förekomma onödigt slöseri
med foder, men å andra sidan ej nog hög att fresta till alltför
knapp utfodring. Och då ju den gödsel, som faller efter foder,
vilket alstras och uppställas å fastigheten, anses höra till denna,
är det jämväl i sin ordning, att vid fodrets inlösen priset med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
