Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sakrätt - Om gränsmärken och rågångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
å andra sidan, överensstämmelse icke råder, eller ock
gränsmärkena rnbbats, förstörts e. d. I så fall skola ragrannarna av
lantmätaren kallas, till sammanträde för att få rågången bestämd.
Med avseende å den en gång fastställda eller eljest bestämda
rågången, vars rätta sträckning anses tvetydig, skall
lantmätaren pröva föreliggande handlingar och förhållanden samt med
ledning av dem uppgå rågången. Sedan protokoll över
förrättningen och rågångskarta upprättats och delgivits jordägarna,
få dessa över förrättningen föra klagan inom två månader genom
stämning till vederbörlig domstol, som därefter bestämmer
rågångens sträckning. Sedan klandertiden gått, utan att klagan
förts, skall lantmätaren ingiva kartan med protokollet till
rätten, som därå tecknar bevis, att rågångsutstakningen vunnit laga
kraft.
Har rågång aldrig fastställts eller behörigen bestämts, kunna
parterna, efter bemedling av lantmätaren och gode männen,
förena sig om en rågång, varefter denna förening, underskriven
av lantmätaren, ingives till domstolen för att intagas i dess
protokoll, därvid även den av lantmätaren upprättade kar an
plägar företes hos domstolen och förses med bevis om
uppvisandet. Kan förening icke träffas, avfattar och beskriver
lantmätaren å karta alla godkända eller stridiga gränsmärken samt
antecknar i protokollet de skäl, som å ömse sidor anföras, och
utlämnar karta och protokoll till de tvistande, varpå det står
varje delägare fritt att instämma tvisten om rågången till
allmän domstol. Genom domen i rågångstvisten blir rågången
fastställd, även gent emot dem, som icke deltagit i rättegången.
I detta sammanhang torde böra framhållas, att gränsskillnaden
mellan byar framgår mellan vissa kända punkter på marken; till
dessa hänföra sig domar och föreningar och även den vid en
skiftesförrättning upprättade kartan. Annorlunda ställer sig
förhållandet med avseende på de gränser mellan skifteslotter, som
uppkomma vid skifteslagets delning. De särskilda lotternas)
områden utmärkas på kartan, innan de utläggas på marken.
Haiar således* kartan det primära, så att den äger vitsord mot de
å marken utstakade gränslinjerna. (Jfr N". T. 1878:707. TS.
J. A. 1882:549; 1892:546.) I och med skiftets fastställande bliva
också skifteslinjerna fastställda, sådana dessa linjer tänkas
dragna i enlighet med vad skifteshandlingarna och däri gjorda
beräkningar utvisa. Kartan ensam är i sådant avseende icke
avgörande, då vid linjernas uppdragande på denna felaktigheter
kunna förelöpa; det är till skifteskartan med därtill hörande
handlingar man har att gå för att finna normen för
skifteslinjernas rätta sträckning. (Jfr. N. J. A. 1892:497.)
Att det vitsord, som sålunda tillkommer skifteskartan med
tillhörande handlingar, icke inträder, förr än skiftet vunnit
slutlig giltighet, ligger i sakens natur. Likaledes, är det givet, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
