Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialismen och räntefoten
Den 29 augusti 1889
1 förra artikeln uppdrogo vi i korta drag den allmänna
ekonomiska utvecklingens gång. Gentemot det grundfalska
påståendet från pseudoliberalt håll, att räntefotens succesiva fall
betyder »kapitalets demokratisering» d. v. s. spridning, visade
vi, att den tvärtom åtföljes av förmögenhetens koncentrering.
Att en så över alla gränser naiv mening som den, att låg
ränta orsakar rikedomens utjämning, kan med god smak
upptagas i vår »folkpress» och där cirkulera som prima vara,
bevisar tillräckligt hur det står till med hjärnorna och
kunskaps-förrådet hos en del gottköpspublicister. Från detta samma
håll har nu ett par ytterligare artiklar varit synliga, vari det
förebråtts mig dels att vara en »spekulativ svärmare», dels att
ha gjort »lögnaktiga utfall». Jag skall låta mig angeläget vara,
att besvara bägge dessa beskyllningar.
Till en början några ord om socialisternas metod. Herr
Leon. W. Ljunglund, som redigerar »Skånska Dagbladet»,
gjorde härom dagen effekt genom att svänga sig med orden
»induktiv» och »deduktiv». En stor del av våra läsare — och
säkerligen en ännu större del av herr Leon. W. Ljunglunds
— är utan tvivel mindre hemmastadd med dessa uttryck. En
forskare kan, då han undersöker ett område av människans
kunskapssfär, gå tillväga på tvänne skenbart motsatta sätt. Han
kan med den yttersta sorgfällighet samla erfarenhetsrön och
från dem uppstiga till allmänna lagar eller kan han från
allmänna lagar stiga ned till erfarenheten och det enskilda. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
