Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
haft en lidelsefull förkunnare, och vid ifrågavarande tillfälle
kunde Carl von Bergens och federationsdamernas närvaro
endast ha till följd, att han bröt med Aftonbladsmoralen.
Därmed var hans tidningsmannabana slut. Redaktionsdirektören
Byxlös, som ville bevara »homogeniteten» i redaktionen d. v.
s. uteslutande krukor till medarbetare, gjorde sig nu efter hand
av med honom och till slut gick det så långt, att han icke ens
ansågs värdig att skriva ett mötesreferat till den stora och
ansedda tidningen.
Det var nu jag lärde känna honom. Vi genomlevde tillsammans
vagabondlivet i Stockholm med dess hopp och förtvivlan, dess
självmordstankar och dess oförgätligt lyckliga stunder. Vi levde
ofta av samma middagskrischa, rökte ur samma pipa, älskade
samma flicka. För Vermelin var det nu knalt. Att sitta och
skriva socialistiska föredrag och läsa nationalekonomi inbringar
ej mycket, och man blir ej särdeles fet av benig Adam Smith
och osmältbar Stuart Mill. Likväl log han alltid när han
träffade tillsammans med partivännerna och syntes till det yttre
sorglös. På kapitulation tänkte han icke ett ögonblick, icke ens
då, när den siste förläggaren visat honom på dörren.
Som föredragshållare var han den främste i partiet. Med
sitt första föredrag, som han höll i socialdemokratiska
föreningen, »\an sparsamhet rädda proletariatet?» tog han arbetarna
med storm, och han vann snart allas hjärtan och erkännande.
Ingen förstod bättre än han Karl Marx och ingen kunde bättre
tolka honom. Det var också genom Vermelin som Stockholms
arbetare först lärde känna den store mästaren. Två av hans
föredrag äro utgivna i tryck, det ovannämnda samt »\arl Marx
värdeteori». Dessutom har han under en tidigare period skrivit en
novell kallad »Ungdomssynd», en oklar och halvt romantisk bok,
som dock alltigenom förråder intelligens och passion. Ämnet har
sedan upptagits av Gustav av Geijerstam. Men Vermelins bok
är glömd, blev aldrig ens omtalad med undantag av ett svinaktigt
epigram i Söndags-Nisse och litet mopsglävs i landsortspressen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
