Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Våra värsta fiender
Vet du, var vi ha att söka dessa? De finnas icke bland
överklassen, de äro icke kapitalisterna, polismyndigheterna,
byråkraterna eller prästerna. De äro icke våra öppna fiender. De
finnas inom arbetarklassen själv. De äro våra egna bröder, de
äro de liknöjda, de försoffade, de slumrande, de ljumma, de
icke tänkande arbetarna. De som i slö likgiltighet bära på sitt
ok, likt oxen utan att giva ett ljud av missnöje från sig, de
förslavade slavarna, de som komma från sitt hårda arbete, äta,
sova och gå på nytt på arbete utan att känna behov av något
högre och bättre, de som befolka den religiösa lögnens
tempel i stället för att fylla fackföreningarnas och de övriga
arbetarföreningarnas lokaler, de som äro nöjda med sin lott
liksom öket är nöjt med sin, de som icke längta efter
befrielse emedan de ej lärt sig känna slaveriet, de som ingenting hoppas
emedan de ingenting sakna, de som ingenting tro emedan de
ingenting veta och som ingenting veta emedan de ingenting önska
veta, alla dessa dubbelt olyckliga proletärer med den böjda
ryggen och den dystert slöa blicken, vilka vi möta överallt på våra
gator, vilka vi om kvällarna se strömma ut ur sina fängelser,
fabrikerna och verkstäderna, för att dagen därpå lika villigt låta instänga
sig där på nytt utan protest, utan klagan, utan förbättring, utan
tanke på att det kunde bli bättre — dessa äro våra värsta fiender.
Äro de också oövervinneliga? Kunna de ej räddas åt saken?
Kunna de ej vinnas för organisationen? Jo, de kunna vinnas!
Men det är blott den vakne som kan väcka de sovande. Om
var och en av våra kämpar föresatte sig att varje vecka
åtminstone rädda en av dem åt vår rörelse. Då skulle förvisso
även våra värsta fiender kunna övervinnas. Om en var av oss
beslöt sig för att varje vecka tvinga en av dem att prenume-
* Där icke här ovan särskilt är utsatt varifrån artikeln är hämtad, är
»Ar-ibetet» käJlan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
