- Project Runeberg -  Posthuma noveller /
367

(1922) [MARC] Author: Dan Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chi-mo-ka-ma - Svensk-amerikanskan Telma Johansson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

367

våra utflykter, och då skrattade ryssen var gång han
såg mig. En sån kanalje!

På pensionatet betraktades vi numera som
förlovade, bägge paren, och fick vara tämligen
ogenerade. En månad gick, och så märkte jag att
Telma började se oroligt på mig. Jag anade att
något skulle komma. Skandal, avslöjande, farväl
med kärlek. Men jag bedrog mig igen.

Genom min fästmö lät hon en dag hälsa mig att
hon hade nånting förfärligt viktigt att tala med mig
om. Elsa var själv mycket angelägen att vi skulle
träffas. En dag när pensionatet var öde så när
som på oss två, Elsa och jag nämligen, samt Telma,
ryssen och en av backfischarna, som ryssen
flirtade smått med. Det tycktes nämligen vara slut
på det goda förhållandet mellan Telma och ryssen.
Min fästmö skickade upp Telma till mig i mitt rum,
och i ett hörn satt ryssen med sin backfisch, vilket
inte bekom Telma ett dugg. Jag hade litet
huvudvärk och låg på sängen, Telma kom och satte sig
på sängkanten, mild och ädel som vanligt.

Hon talade om allt stort och skönt i livet, till
och med om Gud. Jag sade därför åt ryssen att
han skulle lämna oss, och det gjorde han så gärna,
och han tog backfischen med sig när han gick.

För det första så ska du komma ihåg, att det
jag nu berättar, så underbart det än är, så är det
sant, för det andra, att Telma var ganska täck,
där hon satt och filosoferade vid min säng.

Hon ville bara genom att språka med mig
förvissa sig om att jag hade rena avsikter med Elsa. Det
var alltsammans. Hon var så ömt fästad vid Elsa,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 15:38:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adposthuma/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free