Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chi-mo-ka-ma - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
vara ledsen, om han inte hittar mäj. Och jag låg och
stirrade rakt in i kolmörkret, och det regnade litet,
och då kom ett djur framhoppande till mäj, jag visste
först inte vad det var — jag springer opp och får
tag i bössan, då såg jag — då såg jag blod, som
rann, och djuret kom och slickade min stövel —
de va Kankas, och bägge ögonen var utrivna. Jag
sköt Kankas, nu ligger han i kanten av
Peemanträsket och sover.
Kommer du ihåg, att jag — kallat Röda Suggan
en ögonlös hund — när han sköt älgen för vårt
drev och — det gör detsamma, nu visste jag var
jag hade Suggan. Han hade flyttat till Peeman.
Jag höll förstås skarp look out, hela natten, men
det hände ingenting mer, förrän på morron, när jag
gick upp till sjön och tog in riktningen efter solen.
Då sköt dom en kula alldeles förbi mitt öra, det
var inte bara Röda Suggan, aldrig hade han kommit
på det där med hunden och ögonen det var en
— en svensk buse med, tro mäj om du vill.
Dom har beslutat att jag ska dö, och nu håller du
bara käften med det här, om inte jag skjuter först,
så skjuter dom. — Nu — dricker vi mer brännvin,
och du skall hälsa alla jag känner, och om du
inte träffar mäj mer, så kom ihåg och håll skarp
utkik i alla fall.
Nu visste jag varför han längtade till
Assiniboia.
Tidigt nästa morgon for jag ifrån honom. Han
skulle ligga kvar i Kelsey två dagar, sade han.
Jag har inte sett Fred sedan, och när jag
frågade mig för i Forth Pelly, hade ingen av nybyg-
Dan Andersson. IV. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
