Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efterlämnade noveller - I mörkret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
Han viskade de sista orden flera gånger. Sedan
lyssnade han. Jo, Kerstin var där, han var inte
ensam, han hade folk — —
Sedan skyndade han sig bara. Det blev ju varken
svartare eller på något sätt annorlunda kring honom
ändå. Och så var det rätt åt dem.
Stående på knä lade han snaran om halsen, lutade
sig fram, vajade hit och dit och sjönk slutligen ned
halvliggande. Sparkningarna väckte inte Kerstin,
ty han hade endast strumporna på sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>