Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korta historier - Lazarus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
antikvariat var, fick han intet svar. — Jag tycker,
sade en, att han ska gå och lägga sig — han skall
ha en sup och gå och lägga sig. — Nej, han skall
ej ha en sup och gå och lägga sig! — kraxade
Lazarus, — han skall spela kort — det skall han! —
Han satte sig mödosamt på bänken.
— Tre kronor för Plotinos, — sade han lågt. —
Och jag skall skriva upp adressen där den som får
den kan sälja den åtminstone för femtio. Jag ljuger
inte — jag är präst! — fräste han till. Och man
började förstå att han menade allvar. Man satte
Plotinos till två kronor, gav gamle Roland ett kort
och han sade monotont: ett till! Ett till! Straffa!
Lazarus vann.
Han vann tillbaka sin bok och sedan vann han
hela kvällen, så länge han orkade sitta. Ingen var
ond och ingen gjorde annat än svor och spelade
undan muntert, medan Lazarus” kassa växte och
växte.
Han vägrade att förtära något brännvin under
spelet, men när han till slut, blek som ett lik, höll
på att ramla ned från bänken, tog han tre supar och
fortsatte. Då och då räknade han med ansträngt,
bekymrat ansikte sin spelkassa. Varje gång han
lade sats på kort eller vågade hela banken på ett
enda högt kort, spändes hans rygg och ansikte med
ens som i kramp, och när det gått lyckligt och
ingen kunnat »straffa ned» hans kort, flämtade han
djupt efter andan och försökte hålla sig upprätt.
Ingen sade något när han släpade sig till sin bädd
igen med omkring trettio kronor i spelvinst. Han
lindade omsorgsfullt in pengarne i en gammal näs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
