Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politik - Hvad folket väntar af den nya representationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
adolf hedin
majoritetens skola — vara det främsta föremålet för det
allmännas omsorger om den offentliga undervisningen.
Det lärda skolväsendet kan och bör till god del
öfverlämnas åt de enskildes omsorger och bekostas af dem,
som ha råd att förskaffa sina barn en högre bildning.
Detta är det amerikanska systemet, som gjort Förenta
Staternas folk till det mest bildade i världen. Emile de
Laveleye yttrar härom: »på vår sida af det Atlantiska
hafvet betalar staten för dem, som själfva ha råd därtill,
på den andra sidan om Atlanten betalar staten däremot
för dem, som ej kunna göra det själfva, och det lär
svårligen kunna bestridas att detta senare system är det
förnuftigaste. »
En genomgripande reform af folkskolan är emellertid
omöjlig, såvida den ej omfattar de läroverk, där
folkskolans lärare mottaga sin bildning. Genom reglementet
för seminarierna af den 1 december 1865 har den
nuvarande chefen för ecklesiastikdepartementet infört vårt
folkskoleväsende på en väg, som — hvart den må leda
— sannerligen icke leder till verklig folkupplysning. Det
är ej möjligt att tydligare, än genom detta reglemente
skett, lägga i dagen att man vill göra seminarierna och,
genom dem, folkskolan uteslutande till ett bålverk för en
ofördragsam statskyrka och ett ljusskyggt läseri.
Från regeringen vänte man ej sådana åtgärder, som
skola föra folkbildningen framåt efter nutidens kraf.
Folkskolans sak måste bli en folklig angelägenhet, det främsta
föremålet för de enskildes medborgerliga intresse. En
förening för folkundervisningens främjande, med
centralstyrelse i hufvudstaden samt afdelningar och ombud i
landsorten, skulle utan tvifvel kunna blifva en mäktig
häfstång i denna saks tjänst. Vi mena naturligtvis icke
en förening af rang, titlar och ordnar, lik den som
utgifver »Läsning för folket», saknande blick för sin egen
uppgift och försjunken i overksamhet, utan en förening
af folkskolans verkliga vänner, enligt det norska
»Folke-oplysnings-Selskabets» mönster.
V.
Samyetstrånget och prästväldet.
Redan 1809 års män ville införa en efter den tidens
föreställningssätt ganska vidsträckt religionsfrihet. Men i
detta, liksom i många andra fall, hunno de blott lägga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
