- Project Runeberg -  Brukspatron Adamsson eller Hvar bor du? /
217

(1916) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 16. Abrahamssons återkomst till Evangelium. Flyttning till Helighet. Evangelists slut.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Vart bär detta hän?» frågade han förskräckt.

»Till Helighet», blev svaret.

»Men huru är det möjligt?»

»Därför att jag sagt det.»

Abrahamsson teg, men nog undrade han, hur det gick,
ty besynnerligt såg det ut. Han knäppte sina händer hårt
om Immanuels hals, och till svar slog Immanuel sina
armar tätare om hans midja.

Så kom han fram till porten. Här såg Abrahamsson
Evangelist i förtvivlan irra utanför muren.

»Varför går du ej in?» frågade han.

»Ve, ve, jag får icke!» blev det hemska svaret.

»Ja, men du var ju alltid from, predikade väldeligen
och förde genom din trogna bön och ditt trägna arbete
mången in i Evangelium.»

»Ja, det är sant, ooh mor Enfaldig, som nu är inne,
var en bland dem, till vilkens räddning jag fick vara ett
medel. Nu fröjdas hon, jag måste förtvivla i evighet.»

»Ack, varför?»

»Jo, jag levde en lång tid lycklig i Evangelium, men
o ve! jag började fatta behag till mig själv odh söka en
egen ära. Jag övergav Evangelium och flyttade till
Egenrättfärdighet. Där förgat jag den första kärleken
och blev allt mer och mer förblindad. Så kom bud efter
mig. Med stor frimodighet utropade jag: ’Jag har kämpat
en god kamp, jag har fullbordat loppet, nu är mig
förvarad rättfärdighetens krona’, men när jag kom dit,
fann jag mig förfärligt bedragen.»

Abrahamsson skälvde och böjde sitt huvud ned mot
Immanuels bröst. Nu kommo de in, och huru Abrahamsson
fick det i Helighet, det är ännu ej uppenbart, men
de, som själva komma dit, skola få se det. Gud hjälpe
oss alla genom sin son Immanuel!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:12:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/adamsson/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free