- Project Runeberg -  Tre berättelser /
185

(1896) [MARC] Author: Anton Tjechov Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min hustru - 5

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vördar äktenskapet och familjebanden, men allt detta
har endast ledt till, att ni icke gjort en enda god
handling i hela ert lif, att alla afsky er, att ni är i
oenighet med alla, och att ni, under de sju år ni
varit gift, icke lefvat i sju månader tillsammans med
er hustru. Ni har icke haft någon hustru, och jag
har icke haft någon man. Att lefva tillsammans
med en sådan människa som ni är omöjligt, det
öfverstiger ens krafter. Under de första åren fann
jag det förfärligt, nu blygs jag... Så har mina bästa
år blifvit förspillda. Under fejden med er har jag
förstört min karakter, blifvit skarp, rå, skygg,
misstrogen... Ah, hvad tjänar det till att tala! Ni
vill ju ingenting förstå! Gå i Guds namn..."

Hon lade sig på soffan och försjönk i tankar.

"Och ett sådant härligt, afundsvärdt lif det
kunnat vara!" sade hon sakta, tankfullt stirrande in
i elden. "Ett sådant lif! Det kan aldrig mera
återvända."

Den som lefvat om vintern på landet och
känner dessa långa, tråkiga, tysta aftnar, då till och
med hundarna icke idas skälla, och timmarna tyckas
tänja ut sig i oändlighet, därför att de ledsnat på
att slå, och den som på sådana aftnar plågats af
sitt vaknande samvete och oroligt irrat från det ena
stället till det andra, längtande än att förkväfva
samvetets röst, än att kunna förstå den, — han kan
fatta, hvad denna kvinnostämma, som genljöd i det
lilla, hemtrefliga rummet och sade mig, att jag var
en dålig människa, beredde mig för en
vederkvickelse och njutning. Jag förstod icke, hvad mitt
samvete ville, och likt en tolk förklarade min hustru
på sitt fruntimmersaktiga, men tydliga sätt för mig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:08:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/actreber/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free