Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Min hustru
- 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5.
Min hustru hade redan insamlat åtta tusen, —
tillsammans med mina fem skulle det utgöra tretton
tusen. Som en början var detta mycket bra. Den
sak, som så mycket intresserade och oroade mig,
var ändtligen i mina händer. Jag gör det, som de
andra icke kunna och vilja göra, jag uppfyller min
plikt, organiserar ett ordnadt och verksamt
understöd åt de nödlidande. Allt tyckes gå i enlighet
med mina afsikter och önskningar, men hvarför
lämnar mig då icke min oro?
Under loppet af fyra timmar granskade jag min
hustrus papper, tog reda på deras mening och rättade
misstagen, men i stället för att bli lugnad, erfor jag
samma känsla, som om en främmande stått bakom
mig och strukit mig öfver ryggen med en skroflig
hand. Hvad felades mig? Nödhjälpsorganisationen
hade fallit i tillförlitliga händer, de hungrande skulle
bli mättade, — hvad ville de mig då ytterligare?
Det föga påkostande arbetet hade tröttat mig,
så att jag hvarken kunde sitta framåtlutad eller
skrifva. Nedifrån hördes då och då döfva stönanden,
— det var min hustru, som snyftade. Min alltid
beskedlige, sömnige och litet skenhelige Alexej kom
oupphörligt fram till bordet för att putsa ljusen och
såg på mig med afsky och ovilja.
"Nej, jag måste resa!" beslöt jag slutligen,
alldeles utmattad. "Jag måste bort från all denna
exaltation! Jag far i morgon dag."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 01:08:46 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/actreber/0185.html
