- Project Runeberg -  Tre berättelser /
95

(1896) [MARC] Author: Anton Tjechov Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Namnsdagsfesten - 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på hans osannfärdighet; han gjorde sig beständigt
till, stoltserade, koketterade, sade, hvad han icke
tänkte, och ansträngde sig att synas annorlunda, än
han var och borde vara. Hvad tjänade all denna
lögn till? Anstod det väl en hederlig man att
göra sig saker till sådant? Genom att ljuga skymfade
han både sig själf och dem, som han ljög för, och
visade ringaktning mot det, han ljög om. Insåg han
då icke, att om han koketterade och gjorde sig till vid
domarbordet eller vid sitt eget middagsbord, orerade
om maktens prerogativ endast för att förarga
farbrodern ... insåg han icke, att han därigenom endast
nesligt förringade domstolen, makten, sig själf och
alla, som sågo och hörde honom?

När Olga Michajlovna kom in i stora alléen, tog
hon på sig en min, som om hon just vore bortkallad
af husmoderliga plikter. På terrassen sutto herrarna
och drucko likör och åto bär; en af dem,
ransakningsdomaren i trakten, en fet, äldre man, som gällde
för att vara ett kvickhufvud och en lustigkurre, hade
visst berättat någon tvetydig historia, ty vid åsynen
af värdinnan höll han sig tvärt för munnen, hvälfde
ut och in på ögonen och satte sig. Olga
Michajlovna tyckte icke om landsortetjänstemännen. Hon
kunde icke med deras tafatta, stela hustrur, deras
skvalleraktiga sätt, täta besök och det krypande
smicker, hvarmed de öfverhöljde hennes man, som
de alla hatade i själ och hjärta. Och nu, då de ätit
och druckit sig mätta och ändå ämnade stanna
åtskilliga timmar till, kände hon deras närvaro som
en riktig plåga, men för att icke visa sig oartig,
smålog hon älskvärdt mot ransakningsdomaren och
hotade honom med fingret. Hon gick småleende

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:08:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/actreber/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free