Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om samhällsklasser och lefnadssätt under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
freden i Brömsebro 1645. Industriens lyftning genom De
Geer och hans likar, vägnätets utveckling m. m. inverkade
betydligt. Af landets städer är det egentligen Stockholm
som under detta tidskifte går framåt med någon större
fart. Svenska väldets starka utbredning måste återverka
på landets hufvudstad, än mera den snabba inre
centraliserande statsutvecklingen, som oupphörligt ökade
ämbetsmannaståndets antal i hufvudstaden. I samband härmed
blef det till en vana, att rikets stormän därstädes åt sig
uppförde väldiga palatser, i hvilka de, hvar och en
omgifven af ett litet hof, förde ett verkligen furstligt lif.
Man anser, att Stockholms befolkning på mindre än 30 år
(1635—1663) växt från högst 15,000 till 40,000 invånare
och således nära tredubblats. Inkomsten af dess tullar
stegrades under de 10 åren 1635—1645 från 50,000 till
300,000 riksdaler eller sexdubblades. Men regeringen hade
ock till dess förmån lagt tunga band på alla städer vid
Bottniska viken genom förbudet för dem att idka utländsk
sjöfart. I allmänhet sträfvade man nu att till de större
stapelstiderna koncentrera all rörelse för att gifva större
kraft åt dessa och naturligen äfven för att på så sätt
tillförsäkra staten större tullinkomster. Särskildt afsåg man
att bereda Stockholm tillfälle att i Östersjön spela samma
roll, som allt tydligare visade sig skola vid Västerhafvet
tillfalla Göteborg.
Om man frånser Stockholm, som intog en undantagsställning,
var det inbördes förhållandet mellan städerna
på denna tid ett helt annat än nu. Norrköping och Gefle
stodo visserligen något framför de andra, men ej långt
efter följde ej blott Nyköping och Västerås, utan äfven
Arboga och Söderköping. Norrköping växer dock snart
från de andra, hufvudsakligen genom sin starka industriella
utveckling, för att dock snart i sin ordning se sig
öfverflygladt af det unga, först 1619 grundlagda Göteborg. Redan
1649 var värdet af denna stads samlade export och import
619,000 daler, medan Norrköping blott hann upp till 451,000.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
