Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vill du lära att fullt detta hjärta förstå?
O, så kom till det öländska alvaret då!
Ty de tigande vidder de äga en röst
som du lär dig helt snart att förstå.
Ja, de väckte oändlighetstörst i mitt bröst,
och den törsten ej ville förgå,
förr’n i fjärran vid synkretsens blånande rand
för min längtan sig tedde en hägrande strand.
Och det var som om jorden alltmera försvann,
och jag himmelen skådade blott. —
Men min tanke ej drömsynen uppfatta hann,
förrän hägringen redan förgått,
och jag såg blott de dallrande luftvågors tåg,
där jag kvar på min stenhäll på alvaret låg.
Och bredvid mig en matta för trampande fot
var med tusende blommor beströdd,
som få taga sin torftiga näring emot
utur jordmånen torr och förödd,
men som hämta sin fägring, sin färg och sin doft
’ ifrån himmelens dagg, ej från mull eller stoft.
Och jag kände en längtan att bliva en gång
såsom blomman på alvarets mark
som förnöjes med litet, när jorden känns trång,
men som växer sig fager och stark,
som från himmelens dagg hämtar näring och saft
och från himmelens sol får sin skönhet och kraft.
Och jag satt där mång” kväll i den skymmande stund
och till vipan jag lyssnade då,
när i klagande toner ur hjärtats grund
185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
