Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krypt ihop av ålderdomssvaghet, kan ju icke förvåna.
Trädet är Ölands äldsta valnötsträd, om än icke dess
största. — I sin ”Resa i Sverige sommaren 1924” omtalar
Böök, en av vår tids främsta Stagneliuskännare, att han i
Gärdslösa prästgård såg två stora lönnar, ”vilka Stagnelius
besjungit som sitt barndomshems vårdträd”. Fåfängt söker
man dem nu. Den stora lönnen norr om flisgången, som
väl i första hand åsyftades med uppgiften, föll i
juliorkanen 1931. Lönnen registrerade då en ålder av 110 år och
kan följaktligen icke ha varit något av skaldens besjungna
vårdträd.
Någon dag mitt i tonåren fick Erik Johan med föräldrar
och syskon draga in i stiftsstadens biskopsgård. Det blev
således icke från herdetjället i Gärdslösa som tonerna från
Stagnelius” sångmö trängde ut över landet, fastän han
givetvis här ofta liksom på försök lyfte vingen till flykt i
rytmernas värld. Otvetydigt skymtar emellertid i hans senare
och senaste diktning intrycken från barndomens och
ungdomens ö. Både bilderna och färgerna äro ofta hämtade
därifrån, trots att han sällan lokaliserat handlingen eller
föremålet för sin sång till Öland, vare sig det nu gäller hans
stort anlagda historiska målningar eller ett blygsamt
stille’ ben, alltifrån hans strålande epos Vladimir den store — en
hel orkester av välljud — till hans minsta romans. Flitigt
har hans vakna öga fångat och gömt naturscenerierna från
barndomsbygden. Han dröjer vid kyrkbäcken och lyssnar
till porlet, medan ”kvällens guldmoln fästet kransa” och
ser och hör däri, hur ”den bladbekrönte näcken gigan rör i
silverbäcken” för en liten pilt, som ”bland strandens pilar
i violens ånga vilar”. — Han sitter uppkrupen i det höga
trädet på gårdsplanen, när det dagas och ser ”morgonens
lysande härold träda fram ur österns gyldene portar” och
”lärkan höja sig glad under himlen solen till möte”. — Han
styr sina steg över vidderna, där ”silverulliga hjordar
0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
