Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meritimman var förbi, märktes föga af hans svaghet. För
öfrigt kunde frågas, om hans tystnad var en följd af
någon sinnessvaghet, eller om denna blef en följd af de
skakningar han utstod.
Den 2. Nästa söndag, pingstdagen skall härifrån
uppbrytas. Allmogen börjar beklaga sig öfver oss.
Deras hö blir bortstulet. Dragon-officerarne få af kronan
rationer för hvarje häst i deras korps, men i stället för
att utdela dem, gifves dragonerna någon drickspenning
för det de sjelfve furagera sina hästar 141). Så riktar
man sig på landets bekostnad. Hvem vill borga ätt icke
trosshästarna födas på samma sätt? — Ändtligen tänker
man på att bryta upp, sedan overksamhetstiden yarat
nog länge. Regeringen torde snart få vjgtigare saker
att reglera om, än hvad vi nyss med blandad känsla af
blygsel och harm läste i konungens namn infördt på
general-orderne: huru artilleri-officer ar ne böra vara klädde
till parad och till dans. Är det genom sådana omsorger
man ernar förebygga fäderneslandets ruin? Det kan
tyckas vara politiskt att nu befatta sig med slikt, men
skyler icke fäderneslandet^ farliga belägenhet. Tvärtom
utmärker sådan lumpenhet antingen för stor spotskhet, för
stort lättsinne eller för stor tanklöshet, och med hvartdera
är man nu lika litet belåten.
Det berättas att en bonde i Siikajoki, medan
ryssarna lågo i byn med en betydlig styrka och begingo
den ena våldsamheten efter den andra (ryckte halsdukar
och förkläden från qvinnorna, sjelfva togo spanmål o. s. v.),
satt sig till motvärn, tagit en ryss i kragen, då han skulle
gå i visthuset, slagit och kastat honom ett stycke bort.
— Ryssarna måste säkert frukta allmogen. Huru skulle
det eljest kunna förklaras, att de gifva efter, om blott
en bonde ger tecken till missnöje? — I nejden af Wasa
gick en bonde i sitt visthus och följdes dit af en hos
honom inqvarterad kossack-kapten, som ville uttaga
spanmål för sqvadronens hästar. Bonden och ryssen förstodo
ej hvarandras’ språk, derföre voro handgripliga
demonstrationer ömsesides nödiga. Den förre, som märkte
kaptenens afsigt, gick med starka steg och allvarlig, trygg
141) Döbeln Del. I, s. 231 uppger cheferna för
under-afdelningarna vid 2:dra brigaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
