Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fördömmande allt hvad som gammalt är,
bara för att det är gammalt. —
Argus tager sig en viss myndighet,
talar alltid ur en säker ton och nämner
ofta orden: juste millieu. Medborgaren
brummar högt, slår handen i
bordet och ropar på revolution!
Minerva klagar öfver dåliga financiella
åtgärder, pratar om spannmål, brännvin
och hungersnöd, och svär öfver
den slösande Quarantaines-Kommissionen.
Aftonbladet, i röd peruk, mumlar
om Pålackar och Ryssar, och
utropar vördnadsfullt, med hatten i hand:
Lefve Nicolaus! — Fäderneslandet
går händelsevis förbi, hör ropet, stadnar,
tittar upp, glädjes i själen, slår
åter ner ögonen och läser till bön med
ihopknäppta händer: Gud bevare
Nicolaus, Amen.
Argus’ ögon hade under tiden
uppspanat ett vackert föremål sittande
i en vagn. Man igenkänner genast
La Belle. Alla Herrarne voro
fruntimmers-karlar; det var dem således
ett ypperligt och angenämt ämne för
en längre konversation, att sysselsätta
sig med en så skön och vacker Fru,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
