Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Jag ser dem,” svarade den behjertade
fången; ”jag ser ännu mer — jag ser dina
ansigtsdrag.”
”Då har du lefvat för länge, Saloueh!”
utropade Meihammoh, och en pil från hans kraftiga
båge åtföljde orden.
”Din pil har träffat målet; den sitter i
medelpunkten af mitt hjerta,” yttrade den särade
Indianen, utan att förändra en enda muskel i sitt
ansigte.
”Din själ flyge snart till belöningens hem, till
Indianens Paradis. Här på jorden, ibland oss, har
du ingenting mer att förvänta.”
”Min sol har gått ned,” fortfor den döende,
”min himmel är mulen och mörk. På afstånd ser
jag ett ljus. Hvarifrån kommer detta sken? —
Från andames verld, dit jag nu går. Farväl land
af mina fäder! Farväl Saloueh, du har
lef
Han sade sant — han lefde icke mer. Den
kflöse låg kallnande och stel, och själen flög glad
och nöjd till det saliga land, hvarifrån den utgått,
vare sig de kristnas Paradis eller Indianernas
Ande-verld i vestern. Omkring hans lik stod i stum
vördnad hela skaran af de vilda männerna, och
allas ögon voro rigtade åt det väderstreck, dit de,
enligt sin religion, tro själarne begifva sig efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
