Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Kinkig belägenhet - 11. Konseljen och dess beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfwerlemna sin olycklige fånge åt skyddsguden, som gerna lär
taga emot sådana olyckliga figurer som jag. — Allt
mer och mer började jag nu fasa för min
belägenhet; wara i skuld för 500 R:dr B:ko med en
orimlig procent, som inom året fördubblade summan, och
hwarför jag ej bekommit mer än 300 — antingen
bekomma sysslan, och då blifwa fiende till Lurifax ty,
äfwen han söker samma plats, eller och mista sysslan,
och då gjort hela resan förgäfwes — hafwa gjort
intet under mitt wistande i hufwudstaden, utom att
blifwa bekant med allt hwad dåligt war. —
I sanning jag war ej att lyckönska, allt tycktes
mörkna för min syn, Stockholm blef nästan ett
helfwete för mig, dess inwånare blott afgrundsandar, som
gemensamt beslutat, att äfwen draga mig ner i
samma afgrund som de.... Hwad war nu att göra?....
Resa, att resa hem igen blef omsider mitt beslut, om
ej någon af mina så kallade wänner kunde ingifwa
mig andra goda råd. Jag önskade derföre uppsöka
dem samtliga, och gick i denna afsigt hem till
Lurifax, der af en besynnerlig händelse, alla mina
bekanta woro församlade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
