- Project Runeberg -  Abrahams offer : en roman om kriget /
121

(1910) [MARC] Author: Gustaf Janson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Under Afrikas himmel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sonen hade erhållit en uppfostran, i mångt och mycket olik
de unga boernas, ehuru den formade hans lif som deras
och lät det löpa fram inom samma skrankor. Och han visste,
att äfven f. d. underofficeren skulle befunnit sig här, om
han ej svårt skadat sitt ena ben kort före krigets början.

»Ja», sade gamle Jan, som följde sina egna tankars
vägar, »de äro förfärligt många de här engelsmännen, jag
trodde knappt det fanns så mycket människor i världen.
Men det går väl nu som förr. Vid Amajuba voro vi två
hundra, som stormade berget, och förlorade blott en död,
de voro dubbelt så många där uppe och inte hälften kom
undan. Vi få väl plocka bort dem en i sänder som i dag och
andra dagar vid Colenso, Mooder river, Stormberg och alla
de andra ställena, jag har glömt, hvad de heta, det är så
svårt att komma i håg namn, och jag är mycket gammal.
Det blir förstås ansträngande, men nu äro vi snart vana vid
det och när vi hunnit med tillräckligt många, skola de andra
nog bli betänksamma och börja fundera, om de inte ha orätt.

Jag har hört sägas, att deras drottning är en mycket
godhjärtad gammal fru, får hon bara veta, hur det går till
här nere, skall hon nog säga åt sina generaler att sluta. Ser
du, gosse, hon vet ingenting om den saken, ministrarne, eller
hvad de kallas, ha lurat henne kapitalt. De säga, att svart är
hvitt och tvärtom, men när hon blott hör talas om män,
som draga bort men aldrig vända tillbaka, skall hon nog också
börja fundera litet på saken. Inte kan det roa henne något
vidare att se sitt folk gå och gå, nej, nej, hon skall ju vara
en snäll fru. Och gud, som satt henne på den plats, hon
innehar, skall nog snart upplysa henne om rätta förhållandet.
Och alla de andra kungarne och drottningarne i Europa
— det lär finnas en vådlig mängd sådana där borta — skola nog
också säga henne, att hennes folk lider och att ett annat
folk gör det ännu mer. Ser du, hon har makt, du, på det
beror allt, och en god kvinna uppoffrar inte tusentals
människors lif för att göra andra ondt. Nej, min gosse, du har inte
reda på den här saken, men det kan aldrig vara möjligt annat
än att den, som blifvit ställd så högt som till exempel en
kung, vill, att hans undersåtar skola göra godt och ha det bra.
Och själfva förmana de höga herrarne och damerna
dagligen sina ministrar och alla andra med att göra så, de läsa
sin bibel, du, och de följa dess ord. Nu kan det nog vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:03:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/abroffer/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free