Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifvelse från en mantalsskrifven af Nisse Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hindersmessan, och som klöste dig på näsan.
Efter allt hvad jag kunde få i mig, så var han
ovettig på folkena derute och på mig med, och
som jag inte vill ligga der och ta’ emot ovett åf
en tocken en, så gick jag min väg på en stund —
och när jag nu kom igen så var väggen nere,
och samma elände hade de nere i huset som
förut.
— — — — — — — — — — —
Älskade Anna Stina! jag har så rysligt mycket
ännu att säga dig, att det är väl bäst att jag
rakt af slutar med detta mitt kärkomna bref;
som du kan låta klockaren läsa för dig, i fall
han är nykter, annars får du säga åt bokhållaren
på bruket — men du håller dig bara, det säger
jag dig, för jag har nog sett att han ä’ litet
bortkommen i dig, och det får han inte vara, för det
är min sak och ingen annans. Var alltid
densamma, och tyck om din vän som förut, så
hittar det allt på och hända att du får dig en töcken
här moralkaka en gång till, för nu ä’ de galna i
Stockholm med sina bref, och jag kan få in ett
tocke här rafs i hvilken tidning som helst, fast
jag tycker det är bättre att skicka det per på
posten. Herre Gud, lilla älskade Anna Stina!
den dagen då jag får dig till min lilla rara
gumma, så vet jag inte hvad jag gör för en dumhet
i glädjen, det är säkert det! Må alltid väl och
helsa så mycket till Bläsan och till stora galten
som ni skulle slagta i måndags.
Din ända in i bleka döden tillgifqe och rejele
Nisse Andersson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
