Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Teodor Blanche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfversättning läser en af svensk grundlag åt svenske
medborgare meddelad eganderätt till utländings literära
egendom. Den å bane bragta utvidgningen af qvinnans
medborgerliga rättigheter förfäktade han vältaligt, “troende fullt
och fast att den dag, då slägtets mildare och försonligare
krafter trädt i medregentskap med de starkare och
våldsammare, skall bli ingångsdagen till en ny, gyllene ålder
af frid och lycka för jorden.“ Om han i öfverläggningen
om déchargebetänkandet försvarade så väl handels- och
sjöfartstraktaterne med Frankrike som regeringens hållning i den
danska frågan, fann han deremot i hennes proposition om
Post- och Inrikes Tidningars kostnadsfria utdelning till
alla kommuner i riket ett af de tillfällen, “då man måste
rädda en regering tvärt emot hennes egen vilja.“
Man erinrar sig från första riksmötet efter
representationsförändringen, att mer än en reformvän fann sig
försatt i en besvärad ställning mellan tacksamhet mot
regeringen å ena sidan, och å den andra sidan pligten att
låta det nya representationsskicket förete någonting annat
än blott nya former. Framför allt framträdde detta
förhållande i öfverläggningen om tredje hufvudtiteln, då
utrikesministern med en mycket brådskande tillämpning af de
eljest icke erkända parlamentariska styrelsegrundsatserne
förklarade sig skola se ett misstroendevotum i
iitrikesbud-getens nedsättning med 20,000 rdr. Blanche hörde icke
till dem, som veko tillbaka för detta dåliga “humör“, hvars
rättmätighet underkändes redan af sjelfva
statsverks-propo-sitionen till nästföljande riksdag. Likartad var ställningen
och likartadt hans uppträdande i den på sin tid ryktbara
frågan om atelier-bygnaden vid Karl XIII:s torg. Bland
öfriga angelägenheter, i hvilka han höjde sin stämma, kan
påminnas om förslaget att föreskrifva öppen omröstning
i kamrarna och utskotten: “att rösta öppet, det är att
höja nationalkarakteren, att rösta slutet, det är att
för-derfva den; det ena anstår frimodigheten, det andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
