Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Teodor Blanche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den liberala listan vann fullständig seger öfver den
politiska konservatismens samt handels- och näringstvångets
förbundna makter. Ett så lifligt deltagande för offentliga
angelägenheter hade i hufvudstaden dittills aldrig sports.
Ej mindre än 1,462 valmän afgäfvo sina röster. Med högre
röstetal — 6,264 röster — än någon af de öfrige nio
utsedd till representant för Stockholms fjerde valkrets,
intog Blanche hösten 1859 sitt rum i borgarståndet, som
han behöll, till dess han fick utbyta det mot en plats i den
nya riksdagens andra kammare. Han blef strax och
framgent en af ståndets ledamöter i konstitutionsutskottet. Sin
verksamhet som riksdagsman började han med en motion
om prygel- och daggstraffets afskaffande, hvilken i förening
med ett annat dylikt förslag inom samma stånd föranledde
en riksdagens skrifvelse till k. m:t. Deremot lyckades hans
motion om anhållan, att k. m:t ville afskaffa teatercensuren,
ej vinna bifall af ståndsriksdagen, på hvars omotiverade
begäran den blifvit införd; först tio år senare beslöt omsider
den nya riksdagen en framställning till k. m:t om
upphäfvande af cirkuläret af 7 mars 1835.
Bland de ej få öfverläggningar, i hvilka man
återfinner Blanches namn i borgarståndets protokoll, fäster sig
uppmärksamheten främst vid hans deltagande i den s. k.
norska frågan, föranledd af de sorgligt ryktbara
riddarhusmotionerna om revision af riksakten och om svensk
inblandning i en norsk grundlagsändring. Han behöfde icke
den visshet, han egde om den förre motionens ursprung
ur den politiska intrigens källa, för att inse fäfängligheten af
ett försök att med förnärmelser och hot tillknyta
föreningsbandet. Och det anspråket, att ändring af Xorges
grundlag i något fall kunde göras beroende af den svenska
statsmaktens samtycke, var och förblef i hans ögon en lust att
förtrycka, som han aldrig kunde skänka sitt bifall, "äfven
om den förtryckande vore hans eget fädernesland".
Anmodad att deltaga i ett enskildt sammanträde, der de, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
