Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kommentarer och Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
farande tjenstgörande såsom lektor i historia och filosofi, till dess
han 1828 utnämndes till kyrkoherde i Häradshammar.
Riksdagsman 1834, 1840, 1844, 1847 och 1850. Ledamot af
Vetenskapsakademien 1847, te°l* doktor 1849, kommendör af N. O. 1862.
Död i Häradshammar den 10 januari 1866 efter att ett par veckor
förut hafva ådragit sig en förkylning, då han nämligen på
juldagen, i sitt 83:dje år, predikat för den församling, hvars herde
han varit mer än en mansålder. Genom sina samlingar af
exsic-cater (konserverade lafvar) har han gjort sig ett i vetenskapens
historia berömdt namn. — Hans porträtt fins intaget i Ny 111.
Tidning 1866 (n:r 13).
Stenhammar ingaf ända från sina yngre år stor respekt bland
sin omgifning. Wilh. Lagus, som jemte S. var en bland stiftame
af ynglingaförbundet »Vitterhetens vänner», skref till
Hammarsköld från Upsala i okt. 1804: »Jag är nu bekant med Kristian
Stenhammar, hvilken jag alldeles icke tycker om. Det är en så
öfverdrifven flegma och så decisiv myndighet blandad med de
mest stötande fasoner. — — Om, hvilket ofta nog händt, jag i
min enfald råkar falla ett uttryck som ej behagar hans höglärda
öron, så drar han på munnen med ett så bitande förakt, att jag
är på väg att spricka af förargelse. — Fastän vi ingalunda
sympatisera, umgås vi dock ofta nog, hvilket är nödvändigt eftersom
jag dagligen är hos Leonhard Rääf.»
Eget nog var äfven detta skarpa, klara hufvud hängifvet åt
nya skolans älsklingslära, schellingianismen.’ Stenhammar skrifver
nämligen till Hammarsköld 1809:
»Mitt studium nu för tiden är filosofi. Jag har nästan
exclu-sive sysselsatt mig dermed hela mellantermin och skall fortfara
dermed länge. Jag har gått så till det yttersta att både Locke
och Kants kritik hafva blifvit beskådade. Men den som länge
står ut med Kants stil, är mer än menniska. Emellertid smyger
jag mig tillbaka till Schelling och det är väl rättnu ingen af hans
böcker, i hvilka jag icke tittat, ty man får icke säga att man
mer än tittat i dem förr än man läst dem 10 gånger. De äro
outösliga källor af vishet och ljus.»
I Rääfska arkivet befintliga bref från Stenhammar uppgå till
ett mycket stort antal, men de flesta äro af enskildt eller af
naturvetenskapligt innehåll. — Sid. 4, 18, 167, 171, 269—322, 330.
Ahnfeli 1 L. F. Rääf\ 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
