Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Håns hadd äin kambråt, som va äin mytji gö vänn mä onon,
som birätta för onon: „Te afton kastar kaptäin de i son. Lag nu
åt de i åmigg äin lukko o äitt räip, o bind te räipe omm de o anan
éndan fast i lukkon. So kan du fräls de änto sidan up noga sätt,
naer du blir kasta yvi börd“.
Naer te afton komd, som va utsatt tärmin, so stäld Håns se, som
an sku a vari halvdo, ti stå laggsmä räilinjin. So komd kaptäin o
jord äitt hurrarop. Mä te sama so kasta dom Håns i son. O kaptäin
för häiman mytji glad o bläi mytji vael imöttajji uto kunjin. O so
rustast daer ti bröllop.
Undi tinn hadd Håns fluti i lånd ti äin holma, som hadd vari
fastnigg upa, o va mytji glad, än an slapp ti låns mä live, fast an
va mytji huggroger o utfari. So låddist an ti sova o sku k vil se.
Naer an to lå, so hord an äitt knaplanjud. So så an upp. So
så an två dodor ti slåas. So stäig an upp o fråga: „Kvaför slåss ni?“
So så te äina: „Jå, han va syldo åt me päggar, medan an livd,
som an alder bitåla tibåka. O taerföri slår ja onontt.
„No, men om ja bitälar för onon, får an int va i frid tott, så Håns.
„Jo“, svara te doda to, „nö får an to va i frid*.
O Håns bitåla to skulden mä tom sista päggana, som an hadd.
To så te ana doda åt Håns: „Nu här ja int ana ti jäv åt de,
men om du bihover noga jölp, so ska du röpa: Bäinraggel o riddare,
kom o jölp, so ska ja koma o jölpa de*.
Håns lå se ti kvila åter o fikk riktit sov i frid.
Naer an vakna o stäig upp, so börja han fundera, hur an sku
slipp ti Pröjsn. Mä te sama komd an ihog riddarn, so så an:
„Bäin-raggel o riddare, jölp me ti Pröjsn!* Mä te sama va riddarn taer
o sa: „Sät de up menn rygg, so ska ja for de*.
Håns sattist up bäinraggle, o so för e, so än e fraest ikrigg orona.
NeBr an komd ti Pröjsn, so jikk an ti kunjis gårn. So jikk an
ti slotsskraedam o så, än an va äin utritjis skraedarjisell o fråga, om
an sku få arbäit.
Skraedarn bläi ryslit glad, för han sku jör åt prinsässan
bru-klénigg utan mått o utan mönster; han sku bara si, hur stör
prinsässan va. Men hun vild hav kléninjin jörd mytji fint o up
utritjis möd.
Jiselln åtö se ti jöra kléninjin utan bitälnigg, bara han sölv sku
få fora häim onon. O so bijaerd an äitt silt rum. O mästarn gå åt
onon tyg o rum, o alt kva han bijaerd.
Men första dåin arbäita han int noga, bara kvila se. Naer
mästarn komd inn o sku sia up arbäite, so hadd igga jiselln börja änn.
So trödd mästarn, än te jiselln sku va äin stör skojjare, än e int
sku va noga mä hansis arbäit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
