Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bastard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag förstod, herre.
De bullrade för mycket, hvardagsgossarna,
de voro för grofva i orden, för hårdhändta i
dansen, för klumpiga i talet. . . Och jag? Jag!
Åh, jag var bara gamla Stig-skolmästare, jag,
»en som hade böcker!»
Så ändtligen . . . Att tänka sig att trettio år
glidit ned i djupet sedan dess . . .
Det var på ett gille de möttes.
Han hette Erik, var finsnickare och
hemkommen från Amerika för att lyfta ett litet arf.
Strax efter skiftet skulle han resa tillbaka till
det nya landet igen.
Men jag visste, att han aldrig skulle resa
tillbaka, och så blef det.
Ragna tog inte sina ögon från honom, allt
från det ögonblicket han trädde in i rummet.
Ung var han, lång och litet framåtböjd. Håret
var brunt och vågigt, pannan ovanligt hvit, näsan
lång och munnen skuren nedåt i en vacker båge.
Hufvudet höll han lätt lutadt mot höger, som
om han lyssnat till något ... Ja, du hör, herre,
att jag minns allt efter trettio år!
Märkligast var ändå kanske blicken, när
han någonsin fullt slog upp den, hvilket hände
sällan. Den var blå och klar, med en sorg på
djupet.
Det var Ragna som smög sin hand i hans
till dans, och hon släppte aldrig handen mer!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
