Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mystik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aino och Väinämöinen. Du måste försöka att
vinna henne, som kan framtrolla skönhet ur
ödemarkens ljungmo.»
Medan rösterna på detta sätt ljödo i hans öron,
uppfylldes han alldeles som förra gången av den
största visshet och trygghet. Nu var han fullt
inne i samma tankegång. Han ville tävla med den
där bonden och slå honom ur brädet.
Ljungblomman från Kahra måste tillhöra honom, som
hade förmåga att uppskatta hennes skönhet och
blyga älskvärdhet. Ingen annan förstod, att hon
var sångmön. Ingen annan behövde henne till maka
så, som han behövde henne. Hon var ingivelsen,
det ovanifrån komna, det mystiska i sången. Aldrig
skulle han avstå henne till en annan.
Det hade varit en regnig dag, men då han kom
i sikte av bondgården, sken solen fram genom
molnen, och han tog detta som ett gott tecken.
På Kahra gård hade man redan varsnat den
resande. Man såg den gyllne lyran blänka i mössan,
och någon ropade ut över gården, att det var en
student, som kom.
Han smällde med piskan och körde med god
fart in på gårdsplanen. I fönstret stodo
tjänarin-norna och värdinnan själv och blickade ut.
»Det är den där studenten, som har hållit på
att resa här i så många Herrans år,» sade de, »ända
sedan han var liten pojke. Se, han har än i dag
kvar sin gamla masurpipa, sin sälskinnskappsäck
och sina pistoler.»
Zachris kunde märka, att han var välkommen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
