Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Litteratur - A. G. Nathorst. Två somrar i Norra Ishafvet. Kung Karls land. Spetsbergens kringsegling, spanande efter Andrée i nordöstra Grönland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Spännande jaktäfventyr omväxla med arktiska idyller, ty som sådana tolka vi
de scener och episoder, då expeditionsdeltagarne läto vapnen såväl i
forskningens som jaktlustens tjänst hvila och i stället försjönko i åskådandet
af fåglars och insekters samfärdsel, af den arktiska florans älskliga behag,
ja, kanske till och med, ehuru på afstånd, af myskoxarnes galanter! och
myskoxkalfvarnes dans.
Vi erinra ytterligare om, att verket åtföljes af förträffliga, orienterande
kartor samt prydes af de yppersta illustrationer. Tack vare den
fotografiska konstens fulländning se vi här t. ex. åtskilliga bilder ur djurvärlden,
som snabbt gripits ur det lefvande lifvet, och hvilka, liksom äfven de lika
vackra som instruktiva vegetationsafbildningarna, åskådliggöra »Två somrars
i Norra Ishafvet» höga rangställning i vår arktiska litteratur.
Carl Forsstrand.
Viktor Ekstrand, Svenska landtmätare 1628-1900. Biografisk
förteckning, 1-3 häftet. Norrland och Svealand. Sthlm. 1901.
Fritzes Hofbokh. i distrib.
Samlingar i landtmäteri. Första samlingen. Instruktioner och bref
1628-1699.
Det torde väl knappast finnas något svenskt ämbetsverk, om hvars
verksamhet och betydelse allmänheten känner så litet som om
landtmäterikontoret. Och dock har detta ämbetsverk för den svenska geografien
uträttat ett ofantligt omfattande arbete. I en föregående uppsats i Ymer
har påpekats, hurusom sålunda redan på 1600-talet hela Sverige så godt
som fullständigt kartlades. På 1700-talet fortsatte landtmäteriet detta
arbete, men dess krafter togos så småningom allt mera i anspråk af
andra uppgifter, såsom storskiftet och längre fram enskiftet, hvarför den
geografiska uppmätningen och kartläggningen af landet fick allt mera
träda i bakgrunden, tills slutligen i midten af 1800-talet de geografiska
uppgifterna alldeles borttogos, i det att det ekonomiska kartverket,
säkerligen till föga fromma för kartarbetet, alldeles skildes från
landtmäterikontoret och därigenom all kontinuitet i arbetet på Sveriges karta upphörde.
Om det svenska landtmäteriets öden finnas i den nyare tryckta
litteraturen knappast några antydningar, och det beredde därför anmälaren
både öfverraskning och glädje att se de ofvannämnda serierna utkomma.
Den första seriens tre häften innehålla ej mindre än 1359 korta
biografier öfver landtmätare i Norrland och Svealand. Det måste hafva
kostat ett mycket stort arbete att samla alla dessa uppgifter, i all
synnerhet som författaren ej haft att tillgå några egentliga förarbeten inom
den tryckta litteraturen. Här finnes förut egentligen blott ett arbete,
nämligen E. J. Schutz, Biografiska anteckningar om Embets- och
Tjenstemännen vid Rikets Generallandtmäterikontor samt Ordinarie
landtmätarne i Sverige 1630-1895. Detta arbete omnämner emellertid blott,
som titeln anger, de ordinarie eller förste landtmätarne och förbigår de
öfriga, som äro långt talrikare.
Hr Ekstrands arbete är närmast afsedt för landtmätare och
släktforskare, men det har äfven för forskare, som sysselsätta sig med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
