Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Något om äldre kamerala handlingars betydelse för geografisk forskning. Af Gunnar Huss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvenne byalags odlingar sammanstött, i det de stundom
sammanslås under en gemensam benämning eller ock gränshemmanen
hänföras omväxlande under än det ena, än det andra byanamnet.
Denna utveckling slutar ofta med att byarne definitivt hopsmälta
till en, hvilket dock först senare tar sig uttryck i öfriga längder
och sist i jordskattelängden sanktioneras. Äfven en motsatt
utvecklingsgång kan på samma sätt konstateras, då ett byalag efter hand
uppdelas i två eller flera. Oftast inträffar detta i fråga om den
första bosättningen vid en större sjö. Den bär i regel dennas namn
och ligger vanligen vid dess aflopp. Småningom odlas
strandsluttningarna och de mot sjön vettande dalgångarne på allt längre
afstånd från den ursprungliga boplatsen. Därmed uppkommer ett
praktiskt behof af mer specificerande benämningar, hvilka vanligen
blifva af rent lokaliserande art, såsom Viken, Åsen, Ytter- och
Innerbyn o. s. v., eller också bildas genom sammansättningar, i
hvilka väderstrecken ingå. Dylika förhållanden kunna lätt
konstateras vid jämförelse mellan de olika skattelängdernas uppgifter
för en serie af år.
Naturligen äro de äfven synnerligen användbara för
undersökningar rörande förändringar i socknars, fögderiers och landskaps
gränser. Särskildt intresse erbjuda jämförelser mellan
tiondelängderna, som hänföra sig till och lämna upplysningar om den
ecklesiastika indelningen, samt de öfriga längderna af rent administrativt
ursprung.
Äfven dessa längders förteckningar på personnamn kunna
understundom erbjuda ett högt geografiskt intresse. På denna väg
allenast kan man i detalj undersöka och lösa de ännu skäligen
oklara spörsmålen om finnarnes och lapparnes utbredning i
Norrland under nyare tid. Naturligen bära namnformerna ofta vittne
om öfversättningsexperiment eller om vederbörande fogdars och
prästers germaniserande eller latiniserande tendenser i språkväg,
men de många parallella serierna längder af olika ursprung gifva
ett material, som knappast kan vara rikligare.[1]
Af än större geografisk betydelse äro fogdehandlingarnas
fiskeregister, d. v. s. de längder öfver uppbörden från fiskerier af olika
slag i öfre Norrland, hvilka af fogdarne årligen upprättades och i
likhet med öfriga inkomstspecifikationer bifogades årsräkenskaperna.
Hur kronan förvärfvat den rätt till fiskeafgäld, som föranledt denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
