Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Sjöforskningar i Lappland. Af K. Ahlenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mera jämnsluttande, medan själfva djuprännan är något förskjuten
åt högra (södra) landet, som också stupar nästan brådbrant mot
djupet. Här vid foten af Svartberget, som höjer sig lodrätt öfver
vattenspegeln till 500 m. nivå, ha vågorna, som drifvas af under
sommarmånaderna nästan ständigt blåsande nordvästliga vindar,
arbetat sig in under de af erosion lätt angripbara, mörka
kvarsithällarna och utformat en mängd grottliknande hålor och
urgröpningar i berget. I dessa hålor lodades öfver 15 m. djup och några
årtag längre ut 35-45 m. Bottnen stupar brant mot djupet, som
fortsättningen af tvärprofilen mellan Svartberget och Rebnisudden
ytterligare visar:
S.-N.
Meter: 87,5, 125, 197, 229, 221, 204, 140, 110, 76, 21.
En tvärprofil mellan Svartbergets östra kant och nybygget
Vaksnäs visade följande siffror:
S.-N.
Meter: 45, 85, 128, 200, 218, 221, 203, 132, 98, 50, 26.
På en lång sträcka utanför Svartberget, alltså ungefär på
gränsområdet mellan urbergets graniter i öster och kvartsiten samt
fjällskiffrarna i väster, håller sig största djupet på 220-221 m.,
hvilket är den högsta djupsiffra, som hittills upplodats i någon
svensk insjö. Äfven Wahlberg fann liknande djup vid sitt besök
här 1892.[1] Från trakten söder om Svartberget höjer sig sjöbottnen
långsamt till 194, 188 och 175 m. (utanför Rödingsudden); längre
österut träffas redan 125 m. djup och midt emellan de båda
Rossnäsuddarna 114 m. Därefter blir bottenplanet ytterst ojämnt, visar
ännu på ett par ställen 76 m. djup och strax väster om özonens
början 45 m.
Här ligga som en tvärrigel mot djupet i väster ögruppernas
område och den begynnande åsbildningen, och här vidtager sålunda
Hornafvans grundbäcken, som har att uppvisa flera mindre rännor
mellan holmarna, men ingenstädes uppnår större djup än 15-20
m., i östligaste änden af sjön till och med endast 48-10 m.
Hornafvan har sitt nuvarande aflopp genom de månggreniga,
slingrande och grunda s. k. Arjepluogströmmarna å ömse sidor om
Öbergets öbildning. Ursprungligen torde Hornafvan emellertid
ingenting haft att göra med den söderut belägna Uddjaur, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
