Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Sjöforskningar i Lappland. Af K. Ahlenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stranden. Ur morfologisk synpunkt låter Storuman uppdela sig i
tvenne skarpt skilda delar, en västlig, smal, slingrande och fjordlik
del, som med 30 km. längd helt och hållet faller inom
fjällskiffrarnas område, samt en mer än dubbelt så bred östlig del med
någorlunda jämnt förlöpande kustlinjer och helt och hållet belägen
inom urbergets område, så att kvartsit- och silurbildningarna här
ingenstädes nå fram till sjöns stränder. Den öfre hälften af sjön
omgifves af höga, brant stupande bergsidor af 400-500 meters
höjd, den nedre hälften har däremot mycket flacka omgifningar
och låga stränder med här och hvar framspringande, sandiga uddar
och näs samt i allra östligaste änden flera långsträckta öar.
Denna Storumans yttre konfiguration motsvaras äfven i viss
mån af dess djupförhållanden. Ofvanför Slussfors sammantränges
den från Umnässjön kommande älfven på ett ställe, som kallas
»porten», mellan höga, branta berg till en smal ränna eller canon
med 36 meters djup, men nordspetsen af sjön visar djup af endast
4-5 m. Därefter sänker sig djuprännan regelbundet till djup af
19, 39, 41 och 44 m.; söder om Harrikberget lodades 54 m.
Största djupet i sjöns öfversta del finnes egendomligt nog i det
mycket smala, knappast 500 m. breda Ankarsundet, där bottnen
sjunker till 112 m. Då båda stränderna just vid denna punkt äro
tämligen flacka, torde det här förefinnas en gammal, under sjöns
yta sänkt cañon, af samma beskaffenhet som den nyssnämnda
»porten».
Öster om Ankarsund visar sjöbottnen mycket oregelbunden
beskaffenhet och 45 - 55 m. djup, men sjunker sedan plötsligt
utanför den s. k. Kattuggleudden ända till 89 meter, med tvärbranta
bergväggar å ömse sidor. Samma karakter bibehåller denna
djupränna under den närmaste sträckan af 5-6 km.; en uppmätt
tvärprofil från V.-Ö. visade stränderna stupande på följande sätt:
Meter: 30, 61, 60, 61, 45, 15.
Sedermera sjunker bottnen ytterligare från 61 meters djup
utanför byn Stennäs till 96,5 m. mellan Storholmen och norra landet
samt till 104 m. utanför byn Långbäcken. Något söder härom
påträffades Storumans största djup, nämligen 135 m., närmare
intill norra landet, där djuprännan här går fram, medan södra
landet är långgrundt och uppfylldt af skär.
Med detta djup markeras öfvergången till Storumans flackare
och bredare, östligare hälft, hvarest djupet ännu mellan byn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
