Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 4 - Om farleden till Uppsala och Fyris-åns reglering. Af Gustaf Nerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 GUSTAF NERMAN.
Under dessa 15 dygn har i sjön insamlats ett 1.2 m. djupt
vattenlager, hvilket, enär sjöns yta är 93 ooo ooo kvadratmeter,
motsvarar 111 600 ooo kbm. Den under samma tid afrunna
vattenmängden har således varit 311 040 ooo - 111 600 ooo = 199 440 ooo
kbm. I medeltal pr sekund har den afrunna vattenmängden
således varit 153.9 eller i rundt tal 154 kbm.
Ser man åter till, hurudant förhållandet var det I5:de dygnet,
då sjön mottog 38 880000 kbm., hvaraf ett 90 m. djupt vattenlager
eller 8370000 kbm. insamlades, så uppgick den då afrinnande
vattenmängden till 38 880 ooo - 8 370 ooo - 30 510 ooo kbm. eller
i medeltal pr sekund 353.1 kbm.
Om man vill minska fallet i Almarestäk, så att vattenstånden
där ofvan och nedan skola bringas något så när i jämnhöjd med
hvarandra, måste naturligtvis sundet upprensas så mycket, att
stigningarna ofvan detsamma kunna behärskas.
Förhållandet mellan en sjös stigande och fallande framgår af
formeln
T = Q + S - A, då sjön stiger, och
T = Q - S + A, då sjön faller, hvari
T är den vattenmängd sjön pr sekund mottager,
. i Q » » » » » » afbördar,
i S » » » hvarmed sjön pr sekund ökas, då
den stiger, och minskas, då den faller, samt
A afdunstningen.
Denna senare kan i en beräkning sådan som denna uteslutas,
då för den 10 maj följande framgår:
T = 450 kbm.;
Q = 353 »’ ; och S = 450 - 353 = 97 kbm.
För att blifva oberoende af sjöns stigningar måste i
Almarestäk kunna afföras en vattenmängd, som pr sekund är lika stor
med den sjön mottagit, då tillflödet varit som störst, i föreliggande
fall således 450 kbm.
Då emellertid ett så rikligt flöde som det, hvilket ägde rum
1888, inträffar jämförelsevis sällan och en upprensning af
Almarestäk, för att kunna behärska detta, komme att kräfva kostnader så
stora, att de icke skulle motsvara däraf följande fördelar, bör tanken
på ett så omfattande arbete öfvergifvas, utan torde man i dess ställe
böra tillse, hvad i vanligaste fall kan vara det fördelaktigaste.
Af tabellen framgår, att fallet i Almarestäk, då det varit som
störst, under de ii åren 1889-1900, om 1896 uteslutes, växlat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
