Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Etnografiska undersökningar öfver aztekerna i Salvador. Af C. V. Hartman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETNOGRAFISKA UNDERSÖKNINGAR ÖFVER AZTEKERNA I SALVADOR. 307
de dubbelkorgar samt tillverkas och säljas parvis. Den ena korgen
är något större än den andra och användes som lock till denna.
Mestadels hafva de dubbla väggar och bottnar. Såsom namnet
angifver, äro de särskildt afsedda för’ tamaler, hvilket ord dock hos
Salvadors azteker äger en mer omfattande betydelse än i Mexiko.
Det begagnas nämligen icke blott om verkliga tamaler, d. v. s. i
gröna blad inrullade majsklimpar, utan märkligt nog i främsta rum-
Fig. 15. Säfkorg. H. 13. cm. Fig. 16. Säfkorglock. H. 13 cm.
met om tortillas. Till åtskillnad från dessa kallas här de
egentliga tamalerna alltid ^nåcat-tämah (kött-tamaler). Det är nästan
uteslutande när man vill förvara eller kringbära de i ett duktyg
insvepta tortillas, som dessa korgar komma till användning.
Fig. 17. Säform. L. 65 cm.
»El maestro» i Masagua förstod ock att af säf fläta ett slags
omkring 60 cm. långa, ihåliga rör, hvilka föreställa och äfven likna ormar.
Stlckes ett finger in i gapet och ormen (Sp. culebra) ryckes
tillbaka, så sluter sig den trånga, elastiska mynningen så fast om
fingret, att detta sedan med svårighet kan lösgöras. Sedan ett
tjugutal år tillbaka hade gubben icke tillverkat några säformar,
men han flätade nu på beställning en ät mig. Medelst omväxlande
färgad och ofärgad säf återgifvas ormskinnets fläckar. Den
afbildade ormen, fig. 17, kallade han masaquat, hjortorm, under hvilket
namn indianerna känna dessa trakters största orm, den jättelika,
brokiga boaormen. Själfva namnet på byn, det af spanjorerna till
Masagua förvrängda Masaquatlan, betyder »hvarest boaormar
förekomma ymnigt». Här hade dessa säformar numera ingen annan
betydelse än leksaker. I C. LUMHOLTZ’ arbete »Symbolism of the
Huichol-Indians» anföres emellertid, att hos ett folk i Jalisco-staten
i Mexiko sådana flätade ormar förekomma, hvarjämte meddelas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
