Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Etnografiska undersökningar öfver aztekerna i Salvador. Af C. V. Hartman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETNOGRAFISKA UNDERSÖKNINGAR ÖFVER AZTEKERNA I SALVADOR.
Majsbrödet, som bakas för hvarje mål, öfverträffar både i smak
och näringsvärde hvetebröd. Hela året om lämna trädgårdsfälten
en mängd vegetabilier. Äfven den vilda floran skänker många
välsmakande och värdefulla bidrag till det aztekiska köket. Flera
slags blommor med fin arom tillagas såsom särskilda rätter. Af
vilda bin förekomma här ett stort antal arter, hvilkas honung har
högst olika arom. Härmed inkokas konserver af flera slags frukter,
såsom tamarinder, de plommonliknande, syrliga jocotes
(Spön-dias sp.), de stora, grön- och hvitfläckiga chilacayotes, ett slags
pumpor etc. Två bi-arter, den ena af en vanlig flugas, den andra
af en myggas storlek, hafva aztekerna domesticerat, och man ser
dem inhysta i kupor af små pumpskal, som hänga på husväggarna.
Flera slags svampar tillgodogöras i hushållet. I kustlandet odlas
allmänt cacao-trädet, ehuru icke på långt när i så stor utsträckning
som förr. Chokolad har här liksom hos Mexikos gamla azteker
städse varit en högt uppskattad dryck. Vanilj användes i
choko-laden allaredan af de gamle aztekerna. Vid indianbyarne i
Salvador finner man öfverallt en odlad buske kallad achiöte (Bixa
orellana L.^. Af dess röda frön bereddes fordom ett pulver,
hvarmed chokoladen färgades blodröd. För att vid servering få den att
skumma och fradga användes numera en träkräckla, men fordom
en femvingad, hård trädfrökapsel på änden af en fotslång pinne.
Chokoladen dracks förr uteslutande i de bägarformade fruktskalen
af kalebass-trädet.1
Hos aztekerna träffas numera alla våra vanliga husdjur utom
får, som visat sig icke trifvas. Nästan vid hvarje gård finnes
dessutom en flock kalkoner, hvilka som bekant hållits tama af
Amerikas infödingar sedan urminnes tid. Den varietet, som man här
ser, har tydligen urartat, är knappast hälften så stor som den
nord-mexikanska kalkonen och äfven till färgen olik denna: hvit
med svarta fläckar. wSöder om Nicaragua-sjöarne kan jag icke
erinra mig hafva iakttagit tama kalkoner hos indianerna. Icke heller
äro de i våra dagar husdjur hos indianstammarne i nordvästra
Mexiko, men hafva en gång varit det hos de förhistoriska folk,
som byggde grotthusen i norra Chihuahua.
Fiske och jakt äga numera icke synnerligen stor betydelse.
1 Ordet chokolad, liksom drycken, hafva vi från aztekerna. På deras språk uttalas
det tjokiilatl, af spanjorerna förvrängdt till chocolate, hvars franska form vi upptagit.
Fordom användes cacao-bönorna äfven såsom mynt bland de central-amerikanska
folken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
