Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Etnografiska undersökningar öfver aztekerna i Salvador. Af C. V. Hartman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETNOGRAFISKA UNDERSÖKNINGAR ÖFVER AZTEKERNA I SALVADOR. 279
Planen för resan omfattade ursprungligen äfven etnografiska
studier bland de ännu lefvande folken i Costa Rica, men sedan jag
efter ankomsten dit lärt känna WILLIAM GABBS innehållsrika arbete
öfver Talamanca-indianerna, resultaten af 2 års studier, trodde jag
mig kunna finna ett tacksammare, mindre upparbetadt fält inom någon
af de öfriga central-amerikanska republikerna. Jag h än vände mig
därför till professor D. G. BRINTON i Philadelphia med anhållan om
råd. Enligt hans åsikt skulle en undersökning af de aztektalande
stammarne i västra Salvador eller ock af matagalperna i östra delen
af republiken erbjuda ett alldeles särskildt intresse. »Vi sakna»,
skref han, »alla tillförlitliga och utförliga meddelanden om dessa
folkslag.» Mitt beslut var då fattadt. I medlet af september
afreste jag från Puntarenas och anlände efter något öfver en veckas
ångbåtsfärd utefter Nicaraguas och Honduras kuster till Acajutla
i Salvador. Där begynte jag mina arbeten bland aztekerna. Dessa
undersökningar räckte till våren 1899. Under hela denna tid bodde
jag i de aztekiska byarna eller städerna med hufvudkvarter i
Na-huizalco, den största staden. Dock företog jag under denna tid
äfven en några månaders studieresa i Guatemala, där jag besökte
xmca-folket, cakchiquelernas och Guatemala-aztekernas område.
De aztekiska folken eller, som de rätteligen böra kallas,
na-huatl-folken hafva haft och hafva en större geografisk utbredning än
någon annan folkgrupp på amerikanska kontinenten. Stammar
tillhörande den af BRINTON så kallade uto-aztekiska gruppen påträffas
i västra Amerika från Columbia-floden i Oregon till Chiriqui-lagunen
på gränsen mellan Central- och Syd-Amerika.
BRINTON delar den uto-aztekiska gruppen i tre stora familjer
eller grenar: .svto/^/^-grenen, sonora-grenen och nahua//-grenen.
Till shoshone-grenen höra 14 folk eller stammar, alla bosatta i
Nord-Amerikas väststater. Så snart man öfverskridit Mexikos gräns
och från Klippbergen nått Sierra Madre-kedjan, möter man
representanter för sonora-folken, som räkna ett 2O-tal olika stammar.
De flesta af dessa språk äro sinsemellan långt mera olika än t. ex.
engelskan och franskan, så att indianer af skilda stammar icke
förstå hvarandra. Linguisten kan emellertid vid ett jämförande
studium lätt urskilja gemensamma språkrötter.
Söder om sonora-grenen vidtager nahuatl-grenen, som talar
ren nahuatl eller aztekiska och dialekter af detta språk. Dessa
folk bebo södra Mexikos högplatåer och stora kuststräckor vid
både Atlantiska och Stilla oceanerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
