Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Sarjeksfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg (Forts. fr. h. 2.) - 11. Öfversikt af resorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2/0 AXEL HAMBERG.
korsade emellertid alla planläggningar. En och annan gång lättade
molnen så pass, att det syntes ganska sannolikt, att topparne skulle
blifva klara, vi rusade iväg, lastade med instrument, för att
företaga en bestigning, men lika många gånger gäckades våra
förhoppningar. På detta sätt spilldes gagnlöst ganska mycket tid.
Den geologiska undersökningen af trakten fortskred emellertid.
Under vistelsen i Njåtsosdalen samt vid västmynningen af
Sarves-dalen, dit jag den 6 augusti flyttade, kom jag först under fund
med de intressanta förhållanden, som under istidens
afsmältnings-period torde hafva förefunnits i högfjällen.
Någon förbättring i väderleken inträffade emellertid icke, och
då triangelmätningen numera i alla händelser icke kunde
fullbordas denna sommar, såsom jag hade beräknat, beslöt jag afbryta
arbetena tidigare än vanligt. Sedan en andra resa företagits till
Mikaglacieren för eftermätningar på borrhålen och stenlinjerna, till
Rapaätnos mynning för bestämmande af vattenmängden vid det
ovanligt låga vattenstånd, som genom den starka kölden inträdt,
samt till de i början af sommaren uppsatta nederbördsmätarne för
den samlade nederbördens uppmätning, lämnade jag
högfjällstrakten redan den 23 augusti. I 1899 års resa deltog ingeniör
MYRBERG i och för nivelleringar i de viktigaste dalgångarne.
Den följande vintern uppgjordes de första förslagen till den
meteorologiska undersökningen genom själfregistrerande instrument.
1900 års resa anträddes den 12 juni från Stockholm i sällskap med
stud. VESTERGREN och SKOTTSBERG. Den 21 juni nåddes Kvickjock
efter stora transportsvårigheter med den registreringsapparat, som
denna sommar skulle på prof uppställas. Arbetena i högfjällen
började härmed; först den 5 juli var apparaten uppställd. Jag
hoppades att därefter kunna genomföra trianguleringen. Den 13 juli
ämnade jag bestiga Sarjek, men då jag, kommen till en höjd af omkring
i 850 m., märkte, att flertalet öfriga triangelpunkter voro så betäckta
af snö, att deras signaler ej syntes, afstod jag från försöket såsom
lönlöst. I stället utskickades en pålitlig lapp att bestiga tvenne
af triangelpunkterna, Stuor Niak och Skuorvatjåcko, samt söka
gräfva fram rösena och bygga på dem, hvilket han ock utförde.
En fjärde triangelpunkt, Eppartjåcko, besökte jag själf den 28 juli
för andra gången, egentligen för att därifrån utföra mätningarna,
men när jag efter omkring iJ/2 mils vandring och en ingalunda lätt
bestigning nådde toppen, var där full snöyra, och resultatet af vårt
besök inskränkte sig till en reparation af roset. Den 30 juli på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
