Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Sarjeksfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg (Forts. fr. h. 2.) - 8. Meteorologiska förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
AXEL HAMBERG.
Tid
På Sähkok vid i 100 m. ö. h.
Vid Luleavaggeglacieren
på i 050 m. ö. h.
på I 530 m. ö. h.
5 juli-i o aug. 1900.............__.... 67.5 - -
9 juli -12 aug. » ..................... - 92.5 125.0
IO aug.-4 sept. * ..................... 60.0 - -
12 aug.-31 aug. » ..................... - 60.0 -
12 aug.-3 sept. ».................__ - - 117.5
i .
Under två sommarmånader ha sålunda på dessa punkter
130-240 mm. afdunstat. För ett så kallt och fuktigt klimat äro
dessa afdunstningsmängder ganska betydande och torde bero på
den stora vindhastigheten. I Stockholm afdunstade under juli och
augusti samma år 207,5 mm. enligt Meteorologiska centralanstaltens
observationer. Under hela år 1900 var afdunstningsmängden i
Stockholm ungefär 580 mm. Helt visst torde den för fjälltrakten
kunna skattas till minst 400 mm.
Det är egendomligt, att afdunstningen befunnits störst på den
högst belägna observationsplatsen. Förmodligen beror detta på
lokala omständigheter, särskildt på stor vindhastighet. Det
ifrågavarande stället var beläget på en i Luleavaggeglacieren utgående
tvärkam, hvilken sålunda på tre sidor var omgifven af glacierer. På
den fjärde begränsades den af en hög bergkam. De öfver
densamma framstrykande vindarne hafva väl blifvit i någon mån
föhnvindsartade, d. v. s. torrare och varmare än vid passagen öfver
bergskammen. Möjligen kan äfven en lokal uppvärmning af den
mörka bergåsen genom strålning hafva förorsakat en ökning af
afdunstningshastigheten.
Huru nära de experimentellt funna värdena motsvara de
verkliga afdunstningsmängderna på marken, är omöjligt att angifva.
De torde dock väl uppgå till ett närliggande belopp.
Afdunstningen på snöfält och glacierer motverkas säkerligen
ganska ofta af en direkt utfällning af vatten eller rimfrost. Om
varma vindar med en fuktighet, öfverstigande vattenångans
maximaltryck vid o°, stryka fram öfver snö eller is, måste deras undre
lager afkylas och en kondensation af vattenångan ske på isytan
samtidigt med att något snö eller is smältes. Likaledes torde vid
temperaturer under o° ofta en utfällning af rimfrost förekomma,
särskildt på för handen varande is och snö. Genom dessa utfall-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
