Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Notiser - E. o. professur i geografi vid Uppsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTISER. 215
studiernas framtid i Sverige så utomordentligt viktiga fråga på ett ingående;
sätt belystes vid den debatt, som före anslagets beviljande ägde rum i
andra kammaren, återgifvas nedan de delar af protokollen, som beröra
ofvannämnda principfråga. En öfversikt af de skäl, statsrådet och chefen för
ecklesiastikdepartementet i Kungl. Maj:ts proposition anförde för ny
upprättande af en ordinarie professur i detta läroämne, torde ock här vara på
sin plats. .
Statsrådet erinrar först,1 huru 1891 den ändring vidtogs, att geografi
i filosofie kandidat- och licentiatexamina blef ett särskildt ämne, ingående
i ämnet »statskunskap med geografi». För att möjliggöra undervisning i
ämnet hade 1894 i Lund upprättats en e. o. professur i »geografi med
historia», medan till Uppsala universitet sedan 1893 på extra stat utgått
i ooo kr. till en professorn i statskunskap biträdande lärare i geografi.
Önskemålen i afseende å det geografiska studiet och den geografiska
undervisningens höjande hade emellertid icke genom ofvan omtalade
åtgärder blifvit till fullo tillfredsställda. Från olika håll ha hos K. Maj:t
gjorts framställningar påyrkande ytterligare steg i samma riktning. Så
omnämnes en af 59 studerande vid Uppsala universitet 1896 gjord
framställning, att K. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida ej åtgärder
skulle kunna vidtagas för att bereda geografien plats såsom själfständigt
examensämne. Nämnda skrifvelse föranledde en utredning genom en af
filosofiska fakulteten tillsatt kommitté, hvilken visade, huru styfmoderligt
ämnet hos oss var behandladt, och huru nödvändigt det vore, att en
förändring till det bättre skedde.2 En sådan tänkte man sig kunna ske
genom upprättande dels af en professur i politisk geografi, dels genom
professurens i meteorologi omskapande till en professur i meteorologi och
fysisk geografi. Mot detta förslag höjdes emellertid i filosofiska fakulteten
reservationsvis åtskilliga invändningar. Med stöd af en utförlig motivering
yrkade reservanterna, att endast en ordinarie professur i geografi borde
upprättas, utan att läroämnet på något sätt inskränktes genom tillagd
närmare bestämning. Till hvilkendera sektionen af filosofiska fakulteten
denna professur skulle höra, vore på frågans nuvarande ståndpunkt
obe-höfligt bestämma; hufvudsaken vore, att läroämnet geografi måtte kunna
i akademiska examina förenas med vare sig humanistiska eller
naturvetenskapliga ämnen.
Frågan hade vid den tidpunkt, då här refererade yttrande till K.
Maj:t inkom, inträdt i ett nytt skede, i det att riksdagen i skrifvelse den
28 april 1897 anhållit om meddelande af sådana bestämmelser, att vid
tillsättande af adjunkts- och kollegabefattningar vid de allmänna
läroverken geografien måtte räknas såsom särskildt undervisningsämne. Ur
riksdagens nämnda skrifvelse må följande anföras.
Geografien vore både såsom allmänbildande ämne och till följd af
den praktiska nytta, dess studium för nästan alla ställningar i lifvet
medförde, förtjänt af en själfständigare och mera framskjuten plats på de
1 Statsverkspropositionen 1901, II, 8:de hufvudtiteln, sid. 21-32. Bihang, t.
Riksd. prot. 1901, i:sta saml., i:sta afdeln.
2 Nämnda komités utlåtande finnes återgifvet i Ymer 1897, sid. 308.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
