Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Sarjekfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg - 5. Istidsbildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SARJEKFJÄLLEX. 177
särdeles ringa höjdskillnaden mellan de närmast öfver hvarandra
liggande, sammanställas här ett antal barometerafvägningar,
utförda på strandlinjeserier i olika delar af högfjällstrakten.
De höjder på de olika lokalerna, som äro tillnärmelsevis lika,
hafva härvid anförts på samma rad. Det vare därmed ingalunda
sagdt, att de tillhöra samma strandnivå, ty dels kan felet vid
barometerbestämningarna mycket väl uppgå till ett tiotal meter, dels
har sedan istiden en olikformig höjning af landet förmodligen ägt
rum, hvarigenom de linjer, som under de isdämda sjöarnes tid
lågo på samma nivå, nu ej göra det. Något mått på denna
olikformighet i ifrågavarande trakt finnes emellertid ännu ej. Af
tabellen framgår sålunda hufvudsakligen, att strandlinjerna på nästan
alla förekommande höjder äro mycket talrika och så talrika, att
Fig. 9. Strandlinjer på norra sidan af Rapadalen sedda från Nammatj. De öfversta
linjerna befinna sig på omkring i 100 m. ö. h.
en identifiering af de linjer, som en gång varit samtidiga stränder^
torde vara nästan omöjlig.
Detsamma framgår äfven af bilden 9, som tydligt visarr
hvilken oändlighet af linjer i själfva verket finnes, samt att det
stundom är rätt svårt att med säkerhet följa en och samma linje
utmed bildens hela längd. Dock är det ofta mycket lättare att på
afstånd med ögat eller kikare eller på en under gynnsam
belysning tagen fotografi upptäcka dessa parallella rader af
strandmärken än att in situ följa dem. Vid en bestämning med barometer
undgå här och hvar åtskilliga linjer ens uppmärksamhet, i
synnerhet gäller detta om de högre belägna, hvilka ofta från motsatta
dalsidan synas tydligt, men in situ äro svåra att återfinna. Dock
Ymer 1901. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
