Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Sarjekfjällen. En geografisk undersökning. Af Axel Hamberg - 5. Istidsbildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAREKFJÄLLEN. 1/5
komst var begränsad till de trakter, där inlandsisen rört sig mot
landets lutning och där sålunda isdelaren eller inlandsisens
höjd-axel ingalunda sammanfallit med den nuvarande vattendelaren. På
sådana ställen hade under afsmältningen sjöar uppdämts mellan
vattendelaren och den isrygg, som i det längsta kvarlåg på
isde-larens plats.
Enligt HANSENS mening hölls vattnet i de isdämda sjöarne vid
en nivå, som motsvarade den passhöjd i vattendelaren, öfver
hvilken det måste utrinna, och i regeln kunde därför i en isdämd sjö
endast en linje utbildas. Men om under fortsatt afsmältning
förbindelse öppnades mellan tvenne sjöar, så sänktes naturligen nivån
i den högre liggande, så att äfven den motsvarade den lägres
passpunkt; i den förra kunde sålunda tvenne strandlinjer komma
till. utbildning. Om en och samma sjö successivt komme att
utrinna öfver tre olika passpunkter, så utbildades efter hvarandra
tre olika linjer o. s. v. Redan förut hade HÖGBOM T funnit, att
is-delaren inom Jämtland legat omkring 15 mil öster om
vattendelaren, och liknande förhållanden ha sedermera konstaterats ända
till vårt lands nordligaste delar. I zonen mellan den nuvarande
vattendelaren och den forna isdelaren hafva äfven efter hand af
flere olika forskare, TöRNEBOHM,2 SVENONIUS^ FREDHOLM,! K.
PETTERSEN, 5 HÖGBOM,6 G. ANDERSSON,? HAMBERG,8 GAVELIN^ m. fl., talrika
spår efter isdämda sjöar observerats. Detta område har äfven ett
intressant biologiskt drag. Såsom R. LUNDBERG I0 påvisat,
förekommer rödingen nästan uteslutande i de vattendrag, som befinna
sig i de forna isdämda sjöarnes zon.
De strandlinjebildningar, som jag i högfjällstrakten norr om
Kvickjock funnit, afvika i flera afseenden från dem i våra syd-
1 Glaciala o. petrografiska iakttagelser i Jämtlands län. S. G. U. Ser. C, N:r 70
(1885).
2 Geol. Fören. Förh. i (1872), sid. 106.
3 G. F. F. 7 (1885), sid. 608; 9 (1887), sid. 14; 14 (1892), sid. 490; 20(1898),
sid. 153; 21 (1899), sid. 552. - Ymer 1887, sid. 120.
4 G. F. F. 8 (1886), sid. 57.
5 G. F. F. 9 (1887), sid. 432.
6 G. F. F. 9 (1887), sid. 14; 14 (1892), sid. 561; 19 (1897), sid. 311; S. G. U.
Ser. C, N:r 140 (1894), sid. 75.
7 Ymer 1897, sid. 41; G. F. F. 19 (1897), sid. 488.
8 G. F. F. 18 (1896) sid. 631.
9 Bull. Geol. Inst. Uppsala, 4 (1900), sid. 231.
10 Om svenska insjön"skarnes utbredning. Meddelanden från Kongl.
Landtbruksstyrelsen 1899, N:r 10, sid. 76.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
