Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Geografiska och kartografiska arbeten i Sverige under 1600-talet. Af Sven Lönborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1ÖOOTALETS SVENSKA KARTOGRAFISKA ARBETEN. 137
lantcort, som denna tiden finnes i lantmäterikontoret på
Stockholms slott, samt astronomiska observationer, seglations- och
väg-böcker. På somliga ställen har man, säges det vidare, måst
använda BUREI tryckta karta. Slutligen utlofvades en fullständigare
karta, så snart kartarbetena hunnit att fullständigare inkomma.
Redan en hastig undersökning gör det för granskaren tydligt,
att denna karta visar väsentliga framsteg i jämförelse med BUREI
karta af år 1626, och endast i sällsynta fall äro enstaka partier i
detaljerna sämre än på denna karta. Förbättringarna framträda i
all synnerhet på de partier, som vid Bureikartans affattning ej hörde
till Sverige, såsom t. ex. Jämtland, men jämväl på andra trakter,
såsom Dalarne och Finland.
Kartan, som har en storlek af omkring 77 x 55 centim.,
omfattar hufvudsakligen blott det svenska riket. Längdgraderna
räknas från Palmas på Canarierna.1
Som redan af anteckningen på kartan framgår, hade det varit
GRIPENHJELMS mening att genom trycket befordra sin karta till
allmänhetens kännedom, men häraf blef emellertid intet. KARL XI,
för hvilken han anmälde, att han hade kartorna färdiga, fann det
nämligen af militära skäl ej tillrådligt att låta offentliggöra desamma
och dymedelst låta dem komma till främmande makters
kännedom. Han förbjöd sålunda tryckningen, och i den instruktion, som
kammarkollegium 1688 den 19 maj utfärdade för landtmätarne
angående den geometriska och geografiska uppmätningen af landet,
inskärpes sekretessen ännu ytterligare.
Denna instruktion inskärper och utför ytterligare ett kgl. plakat
af den 10 mars 1665 om ett gemensamt mått för längd och ytor.
Ett tunnland skulle alltid vara = 14000 kv.-alnar. Dock skulle
härvid afräknas alla impedimenter, såsom diken, renar, backar och
stenhögar. Vidare påbjudes en ytterligare specificering af jorden.
Äfven trädgårdar skulle nu särskildt betecknas. På hvarje mil
räknas 18000 alnar, hvarvid alla skulle följa stockholmsalnen, d. v. s.
den som fanns på rådhusdörren i Stockholm, och som redan af
KARL IX 1604 anbefallts som normalmått. Efter densamma skulle
alla mätsnören rättas. Däremot fastställes ingen särskild metod
för ritning och »illumination».
1 En jättestor karta öfver Mälaren af GRIPENHJELM förvaras i Kongl, biblioteket,
visningssalen. Den är omramad af en mängd afbildningar af Uppländska slott och
gårdar. Härom se ERIK VON EHRENHEIM, GRIPENHJELMS Mälarkarta (i Från Uppländsk
Bygd, sid. 31 ff.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
