Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Geografiska och kartografiska arbeten i Sverige under 1600-talet. Af Sven Lönborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 20 SVEN LÖNBORG.
i "
och GALILEIS skrifter allmännare bekanta vid universitetet.1 Vidare
förtjänar att nämnas professor BENEDICTUS CHRISTIERNI HEDR^EUS (1649
- 1659), den förste som i Uppsala uppbyggt ett astronomiskt
observatorium. Han uppförde det på sitt eget hus på Hundbacken,
i hörnet af nuvarande Johannes- och Öfre Slottsgatorna. På grund af
HEDR^I frånfälle blef det emellertid ofullbordadt.2 Enligt SCHEFFERS
uppgift har HEDR^US bland annat skrifvit en bok om konstruering
af kartor, hvilken tyvärr ej blifvit tryckt. Före sin utnämning
utgaf han såsom kgl. stipendiat i Leyden (1643) en bok om
astrola-biets och kvadrantens konstruktion och användning. I sådana
saker ägde han tydligen stor skicklighet, hvarför han också 1648
förordnades till direktor öfver verkstaden för matematiska
instruments förfärdigande. Uppsala observatorium använde ännu 1724
en under hans inseende förfärdigad kvadrant med 4 fots radie, med
hvilken man kunde afläsa ända till 10 sekunders bågar.3 Han
föreläste också hufvudsakligen om matematiska och astronomiska in
strnments konstruktion och användning, om mätningar,
konstruktion af kartor m. m.4
Några märkbarare framsteg inom de matematiska
vetenskaperna synas emellertid i vårt land ej hafva gjorts sedan GESTRINII
tid, och det är först inemot slutet af århundradet, som man kan
märka ett omslag till det bättre, och att man i Sverige söker
tillägna sig de nya resultat och metoder, som den närmast
föregående tiden åstadkommit i utlandet.
Under i6oo-talet hade möjligheten att göra riktiga kartor i
hög grad ökats genom de matematiska vetenskapernas såväl som
uppfinningarnas framsteg. Af särskildt intresse för oss är, att man
förvärfvat mycket större möjligheter att med noggrannhet bestämma
orters geografiska längd och bredd, samt att uppmäta afstånden
mellan tvenne orter på jordytan..
1 Af JOHANNES BUREI anteckningar (t. ex. 25 dec. 1601) synes, att denne redan
tidigt var bekant med COPERNICUS’ teori.
2 DAHLIN, Bidrag till de matem. vetenskapernas historia, sid. 120 ff.
3 Acta Literaria Sueciae 1724: I, sid. 539. DAHLIN, sid. 121.
4 Af öfriga professorer torde böra nämnas JOHANNES JACOBI BUREUS (1650-
1664), PETRUS OLAI FONTELIUS (1660-1669), JONAS LAURENTII FORNELIUS (1664-
1679), känd som konstruktör af teleskop, mikroskop och tuber, samt MAGNUS CELSIUS
(1665–1679), den förste af denna ryktbara släkt af lärde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
