Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 1 - Ett bidrag till kännedomen om hästens förekomst i Sverige under stenåldern. Af Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9O GUNNAR ANDERSSON.
från Euphrat- och Tigrisländerna till Medelhafstrakterna, torde
vara säkert. Under tidernas lopp har ur den blandning, som
uppstått af dessa hufvudraser, utgått den stora mängd olika raser, som
i våra dagar förekomma.
Nu återstår blott att tillse, om man kan besvara frågan,
hvilken hästras det var som först inkom till Sverige och när detta
skedde. Som redan ofvan visats, måste hästen ha införts under
den yngre stenåldern, och han hade då sedan långa tider varit ett
domesticeradt djur. Att han emellertid ej under denna äldsta tid
varit särdeles vanlig, skulle man nästan våga gissa af de
utomordentligt torftiga rester, som bevarats till våra dagar af den äldsta
svenska hästen. Så vidt jag genom benägen hjälp af prof. O.
MONTELIUS, doc. O. ALMGREN o. a. kunnat inhämta, äro nämligen ej
mera än följande 3 fynd från stenåldern kända från Sverige före
det här beskrifna. Tvenne af dessa äro graffynd.
Det äldsta af dessa, såväl hvad fyndets egen ålder som tiden
för detsammas upptäckande angår, är det, som år 1863
gjordes i en gånggrift vid Luttra i Västergötland af B. E. HILDEBRAND^
I beskrifningen af denna gånggrift omtalas, att »inom stora
graf-kammaren och företrädesvis i dess bottenlager mest vid södra
ändan» funnos en mängd föremål, af hvilka n:r 14 är »ett ben 3-6
tum långt, åt ena sidan afsmalnande i en lång spets, (öfre delen af
ett s. k. ’florettben’ ur bakre extremiteten) af en häst, som det
synes af mindre slag (enligt uppgift af herr prof. FR. LUNDBERG),
- troligen begagnadt som lansspets.»
Det andra graffyndet gjordes några år senare af HANS
HILDEBRAND2 i en hällkista nära Torseke by i Fjelkestads socken i Skåne.
Han skrifver därom följande.
»Den norra kammaren saknade, såsom redan är nämndt,
takhällar. När hela kammaren blifvit blottad, anträffades inom denna ett
lager af oordentligt lagda stenar, af hvilka den största, som nådde
från ena väggen till den andra, var 4 fot lång, 3 fot bred och
lika tjock. Mellan och närmast under dessa stenar fans mylla.
Under myllan till grafvens botten stenfritt grus. En och annan
mindre sten bar spår af att hafva varit utsatt för stark eld. Ibland
och tätt under stenarne, i myllan, träffades några (icke synnerligen
många) ben af nötkreatur, häst (en stor tand) och hund. Der fans
1 Berättelse om antikvariska undersökningar i Västergötland 1863. Ant. tidskr.
l (1864), sid. 262.
2 Antikvariska undersökningar i Skåne. Ant. tidskr. 3 (1870-73), sid 29.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
