Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 1 - Några drag af Beeren Eilands kolonisationshistoria. Af Johan Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4O J. G. ANDERSSON.
hvilken, att döma af det gamla namnet Ryssälfven, väl en gång
funnits på detta ställe. .
Gissningsvis torde den lilla boplatsens historia kunna förtäljas
på följande sätt:
Under i/oo-talet, möjligen redan dess tidigare del, kommo till
detta ställe ryska kolonister, uppbyggde ett litet hus och bedrefvo
fångst på det vildt, som ön hade att bjuda, räf, säl och framför
allt hvalross. Men ryssarnes hus blef öde, och i en senare tid,
enligt en ofvan anförd uppgift 1833, byggde norska fångstmän på
spillrorna af den ryska stugan ett nytt hus, i hvilket de utförde
tvenne öfvervintringar, af hvilka den senare dock för dem alla
fick en dödlig utgång. Sedan dess har den lilla norska stugan
stått öde som ett torftigt minnesmärke från en förgången
fångstperiod. Expedition efter expedition har dragit där förbi, och dessas
deltagare ha ofta ristat sina namn i dess timmerväggar. Så läsa
vi i denna egendomliga främlingsbok namn från »Sofia»-expeditionen
1868, från den norska Nordhavs-expeditionen och från
»Antarctic»-expeditionen 1898. Sommaren 1899 ha ryska sjöofficerare på
stugans sidor präntat sina främmande namn, och midt öfver dess
ingång står med stora, kraftiga bokstäfver namnet TH. LERNER. Denne
kolonisatör af nyaste datum byggde också denna sommar tätt invid
den norska stugan en liten hydda, som uppfördes omedelbart efter
den ryske kryssarens besök vid ön och hvilken gifvetvis i främsta
rummet skulle tjäna ett demonstrativt syfte, nämligen att markera
dess ägares anspråk på rätten till detta hamnområde.
Jag har härmed hunnit fram till skildringen af de senaste
somrarnas händelser.
THEODOR LERNER, som riktigast torde böra betecknas såsom
publicist, ehuru han själf älskar att benämna sig polarfarare, denne
för sina arktiska äfventyr sedermera beryktade man, uppenbarade
sig för första gången i de högnordiska farvattnen i samband med
ANDRÉES ballongexpedition. Redan 1896 finna vi honom såsom
turist vid Danskön, och följande sommar återkom han såsom »Fuhrer»
för en liten jaktexpedition, hvars förlopp blifvit i denna tidskrift
Skildradt af MEISENBACH (Ymer 1898, sid. 127-140).
Med sommaren 1898 begynna LERNERS operationer på Beeren
Eiland. Han företog då \ en expedition till Ishafvet med en tysk
tråwlångare »Helgoland», förd af korvettkaptenen RUDIGER. Denna
expeditions öfriga deltagare utgjordes af några jaktlystna turister,
en tidningskorrespondent, en djurmålare samt tvenne zoologer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
