Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
past kan bevaka flera än de 12 fångar från Marstrand och de 3 från
länen han redan har. I anledning häraf bestämmer regeringen den 16
febr. 1731 att 50 man från Marstrand skulle försändas till Kalmar och
20 till Bohus.
Det vill nästan synas, som om beslutet af den 5 febr. 1730 icke
blifvit utfördt. Åtminstone utlåter sig krigskollegium först den 13 okt
1730, i anledning af en skrifvelse i ärendet den 7 förutgående sept.
från J. J. Ehrensvärd, att fästningsverken å Karlsten då voro färdiga,
hvadan ej mer än 14 fångar behöfdes kvar dels för artillerismedjan,
dels ock för annat förefallande arbete, i följd hvaraf kollegiet föresloge,
att 20 man kunde förläggas å Bohus och 30 i Kalmar men de öfriga,
som begått svårare missgärningar, behållas kvar. Af särskildt intresse
är att se förfarandet vid dylika större fångförflyttningar under
ifrågavarande tid. Ett kommando af Marstrands garnison skulle beledsaga
fångarne till Bohus. Där skulle garnisonsregementet i Göteborg taga
emot dem och föra det antal af dem, som skulle vidare, till nästa
kompani i Älfsborgs län, hvarifrån de sedan borde befordras genom
regementet in uti Jönköpings län och vidare genom de småländska
regementena till Kalmar.
Att förflyttningen denna gång verkligen blef af inhämtas af
krigskollegiets skrifvelse till regeringen i anledning af statskommissionens
fråga den 11 jan. 1733, huruvida i Marstrand funnes arbete för fångarne,
hvilka i annat fall ej borde ditsändas. Kollegiet upplyser då, att sedan
50 fångar blifvit transporterade till Kalmar och af de öfriga en del till
Bohus och Nya Älfsborg, allenast 27 fångar voro kvar i Marstrand,
hvilka väl behöfdes därstädes, »helst sådana delinkventer ej dädanefter
ditdömdes utan till Kalmar och flera orter, där fästningsarbete förefölle.»
Detta senare yttrande synes antyda, att åtgärd följt i anledning af
kollegiets hemställan den 30 okt. 1730, det vederbörande rätter skulle
tillsägas i sina domar förvisa blott de svåraste förbrytarne till Marstrand
men öfriga till andra håll.
Beslutet att göra Kalmar till en hufvudort för fästningsfångarne
vidhölls rätt länge. Vi hafva i krigsarkivet anträffat en af Alex.
Norden-anckar undertecknad odaterad1 grundritning och profil öfver
arrestantrummen i Kalmar fästning, hvars »explication» lyder som följer: »1.
Uti fångehvalfvet vid Vestre port kan dubble lafvar tillökas ännu 15
alnar, då 30 man rymmas: trekantiga rummet är för 2 å 3 man (ligger
»under cavailleren vid Vestre port».) 2. Hvalfvet vid sjöporten kan
med dubble lafvar apteras, då 40—50 man däri rymmas. 3. Uti
fångestenhuset på slottet och de 4 hvälfde rummen kan någre 30 fångar
rymmas, när nödige lafvar blifva tillökte. Rummet n:r 5 är intet
hvälfdt, som synes af profilen, det nyttjas af fångevaktaren; däri kunna
rymmas 30 kvinnfolkfångar. — Dessutom äro 3 kamrar på slottet; i
livar-dera kan rymmas 10—12 man, när nödiga lafvar insättas; men den
ena kan om vintern ej bebos för köld.» — Planen går ut på ett fång-
1 Nordenanckar, förut Corvin, adlades 1772 och erhöll afsked 1786; emellan sagda
år bör handlingens tillkomst ligga. Sannolikt bör den datera sig från 1780, då
redogörelse för fängelseutrymmet från flera andra fästningar infordrades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
