Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidsexistensens apologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
dess delar, utom en — den som innesluter nupunkten
— sakna äfven denna sekundära verklighet? Att ett
helt kan bestå af nu overkliga delar, neka vi icke,
när man nämligen af det hela icke begär annan reali¬
tet än den, som tillkommer hvar och en af delarne;
men kan ett helt vara verkligt, då det består af (del¬
vis) overkliga delar?
Här ligger nu — svarar vår motståndare —
visserligen sjelfva den afgörande svårigheten, och det
måste medgifvas, att man vid denna punkt måste väl
besinna sig. Men vore det nu så, att det sekundärt
verkliga icke vore verkligt, i egentlig mening, så må
vi besinna, att vi kastas tillbaka till de förut angifna
konseqvenserna, hvilka nödga oss att neka verklig¬
heten af hvarje företeelse, som innebär ett förlopp
och följaktligen också sanningen af hvarje omdöme,
som påstår, att ett sådant förlopp nu eger rum, hvar¬
med då äfven följer, att ett sådant icke heller egt
rum eller skall ega rum, ty ingenting blir någonsin
ett förflutet i annan mening, än det en gång varit
närvarande, och ingenting är tillkommande i annan
mening, än det en gång skall vara närvarande. Hela
tidsförloppet blir då ett overkligt, och all historia for¬
lorar sin betydelse, enär ingen enda af hennes satser
blir fullt sanningsenlig. Hvad som icke någon gång
varit sant i presens, blir nämligen aldrig sant i per¬
fektum eller imperfektum. Härtill kommer, att Jaget
aldrig kan hafva verkligen inkommit i tiden, ej heller
skall verkligen komma derur, enär beggedera skulle
ske genom en tilldragelse, och ingen sådan är någon¬
sin riktigt verklig, eller det är aldrig riktigt verkligt,
att hon sker. Och om vi i alla fall antaga, att ett
tidsjag eller ett empiriskt Jag existerar, si kan det
aldrig i verkligheten ombyta sin ställning till det eviga
eller tidlösa Jaget, emedan detta då också skulle om¬
byta sin ställning till det förra, hvilket skulie rycka
äfven evighetsjaget in i tiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
