Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XI (1660—1697) - Den inre styrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likformighet, och hon har kraft af alla rättrogenhetens dygd. Sådan var tidens
anda. Men hon har också vitnat genom sina ypperste om ett inneboende
kristligt lif.
Karl XI:s regering, utmärkt af rastlös verksamhet på forvaltningens och
näringslifvets alla områden, har äfven att förtälja om mycket framgångsrikt
arbete på den andliga odlingens fält. Konungen sjelf har ej heller for
detta arbete varit alldeles främmande. Han var visserligen en olärd man,
men han har lika mycket som de bäste bland våra regenter förstått att
uppskatta kunskapens värde. Att sprida bildningens frön ansåg han också vara
en kungapligt. Den vetenskapliga forskningen understöddes på många satt.
Den hade nästan uteslutande sitt hem
vid högskolorna, af hvilka de i Lund
och Dorpat återupprättades under Karl
XI, den förra 1682, den senare 1690.
Inom flere af vetenskapens grenar
fram-stodo lärde, som skänkte heder åt det
svenska namnet. Sådana voro, bland
andra, inom teologien Gezelius och
Beuzelius, inom rättsvetenskapen
Stjern-hök, »den svenska lagfarenhetens
fader», Samuel Pufendorf och Lundius,
inom fornforskningen Verelius och
Loccenius samt inom naturvetenskapen
mångfrestaren Olof Rudbeck, den
svenska vetenskapens mest lysande namn
under detta tidhvarf.
Elementarläroverken utvecklade sig på den redan
lagda grunden; en ny skolordning
utkom 1693. Mer än någon svensk
konung tillförne ifrade Karl XI for
allmogens upplysning. Han påbjöd, att alla skulle lära sig läsa i bok for
att bättre kunna tillegna sig kristendomens hufvudläror, och med
prester-skapets nitiska hjelp dref han sin vilja igenom. Tiden utmärktes likväl af
mycken okunnighet och vidskepelse. Ett bevis derpå är den allmänna tron
på trolldom och blåkullafårder, som uppkom i Dalarna och sedan nästan
epidemiskt spred sig till andra delar af riket. Den gaf anledning till de
beryktade hexeriprocesserna med deras blodsdomar, som under flere år fylde
riket med oro.
377. Johan Stjeruhök
(1506-1675).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
