Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARL XI (1660—1697) - Karakteristik af förmyndarregeringen. — Dess inre och yttre politik (1660—1672)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ryckte allt djerfvare fram, och redan under loppet af 1667 kunde man märka
dess växande inflytande. Sverige närmade sig England och lyckades slutligen
med dess hjelp att af Holland, hvars handlingssätt mot Sverige under dessa
år varit en enda kedja af trolöshet och våld, utverka elucidationstraktatens
upphäfvande samt löfte om en skadeersättning af 140000 rdr specie åt svenska
afrikanska kompaniet, som 1663 af holländarne beröfvats sin nyss återvunna
koloni på Guineakusten. Uppgörelsen skedde genom konventionen i Haag
den 18 (28) juli 1G67. Strax derpå slöts under svensk bemedling och garanti
freden i Breda mellan England och generalstaterna. Under de följande
månaderna var förbundsfrågan inom rådet föremål för fortsatta, stundom ytterst
stormiga öfverläggningar, hvilka väl åstadkommo stor villervalla bland de
styrande, men ej ledde till någon afgörelse i sak. Allt fastare slöto sig de
la Gardies motståndare tillsammans för att bereda hans fall. Det påskyndades
af händelserna. 1 januari 1668 ingingo England och Holland, under
förutsättning af Sveriges biträde, den så kallade trippelalliansen, hvilken afsåg
att hejda Louis XIV:s segerlopp genom en väpnad fredsmedling till Spaniens
forman.
Endast vilkor-ligt och
medelst en
särskild akt
biträdde den
svenske
gesandten i
Haag
förbundet; sub-sidi efrågan,
alltid den
bestämmande,
317. Öre silfvermynt (af koppar) 1069.
återstod ännu oafgjord. Först i slutet af april skedde Sveriges definitiva
anslutning till trippelalliansen. Den var likväl väntad; och tanken på en möjlig
fiendtlig sammanstötning med den gamle bundsförvandten inverkade på Louis
XIV:s beslut att antaga de allierades vilkor. Så slöts freden i Aachen.
Sveriges tillträde till trippelalliansen var björnkloupartiets verk och en
seger åt deras grundsatser, som i fredens intresse ville hejda utvecklingen af
Frankrikes makt. Yid denna yttre politik höll den svenska regeringen fast
under fyra år och ingick tid efter annan nya förbund i trippelalliansens anda.
I den inre styrelsen deremot vexlade inflytelserna. Man såg de båda
stridande partierna skiftevis pröfva sina krafter på det problemet att bringa
ordning i Sveriges förstörda finanser. En grundlig utredning af den ekonomiska
ställningen gjordes 1668 af en kommission, till hvars medlemmar bland andra
hörde Sten Bjelke och Klas Rålamb, och dess betänkande, »den blå boken»,
angaf i likhet med Gustaf Bonde såsom enda botemedel mot det onda
sparsamhet och reduktion. För de la Gardie var hela detta tal en galenskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
